11 August 2014

Nya jobb kräver ny utbildning

Hur ofta tar du upp din mobil? Normalt är att göra det 150-180 gånger per dag. 9 av 10 har mobilen inom en meters räckhåll. Vi använder vår smartphone till allt mer, det är ofta det första vi sträcker oss efter när vi vaknar och det sista vi lägger ifrån oss innan vi släcker på kvällen. Allt fler läser tidningen i mobilen, Sydsvenskan läses nu mer i mobilen än i dator eller i pappersformat. Den här utvecklingen går snabbt. Mycket snabbt. Det förändrar arbetsmarknaden - Kodak hade 140 000 anställda men Instagram har bara 13 – och skapar nya företag. Det svenska mobilspelet Candy Crush Saga hade intäkter på 10 miljarder kronor förra året.
Detta och mycket annat fick jag lära mig när jag idag besökte Malmö Yrkeshögskola tillsammans med kommunalrådet Andreas Schönström. Vi träffade grundaren och eldsjälen Claes Magnusson tillsammans med entusiastiska och framgångsrika entreprenörer, programmerare och apputvecklare som fått sin utbildning på skolan.

Branschen skriker efter kunnigt folk som har den praktiska kunskap som behövs för att utveckla nya tjänster och appar. Malmö Yrkeshögskola har haft 2000 sökande till 35 platser och företag som erbjuder 600 praktikplatser till dessa 35 platser. Det är ett mått på hur stor efterfrågan är både hos arbetsgivarna och de som vill gå utbildningen. Man har hittills utbildat 300 personer och 100 %  har fått jobb. Men nu riskerar utbildningen att helt läggas ner efter att ha fått avslag på sina ansökningar från Myndigheten för Yrkeshögskolan.
Det här är ett tydligt exempel på att matchningen på arbetsmarknaden hade kunnat fungera mycket, mycket bättre med en annan utbildningspolitik.
Yrkeshögskolans föregångare hette KY – Kvalificerad yrkesutbildning – och det var jag som drog igång försöksverksamheten med denna helt nya utbildningsform när jag var skolminister 1994-98. Det fanns ett stort internt motstånd i stora delar av utbildningssystemet att övervinna, ibland kändes det som jag hade släpat in en död katt på utbildningsdepartementet som många inte ville ta i med tång. Det som var nytt och svårsmält var att utbildningarna skulle utformas och bedrivas tillsammans med näringslivet/arbetslivet för att säkerställa att utbildningarna verkligen svarade mot ett verkligt kompetensbehov och ge den kunskap som arbetsgivarna efterfrågar som leder till jobb. Utbildningarna blev framgångsrika och populära, de svarade mot ett stort behov och flexibiliteten i utformningen uppskattades. Den nuvarande regeringen omformade och permanentade KY genom införandet av Yrkeshögskolan. Det var ett bra steg. Tyvärr har man år efter år underdimensionerat utbildningarna så att många kvalificerade utbildningar av hög kvalitet fått avslag. Dessutom har mycket av den flexibilitet som fanns inom KY försvunnit. Viss uppstramning var nog nödvändigt men samtidigt måste närheten till, och samarbetet med, näringslivet/arbetslivet får tillräckligt utrymme. YH-utbildningarna leder i stor utsträckning till jobb och svarar mot viktiga kompetensbehov på arbetsmarknaden som inte tillgodoses på annat sätt. Därför föreslår vi Socialdemokrater en rejäl utbyggnad med 5000 nya platser och flexiblare regler för att bättre svara mot de skiftande behoven.
Vilken tuva är det då som stjälper den viktiga och efterfrågade app-utbildningen på Malmö Yrkeshögskola? Det är nästan skrattretande absurt men konsekvenserna är allvarliga. Problemen är två:
Myndigheten avslår utbildningarna pga förkunskapskraven.  Självklart ska man ha klarat av gymnasiet för att vara behörig men Myndigheten avslår ansökan för att utbildningen inte kräver att man specifikt har läst programmering i gymnasiet för att antas. Och därför kan inga elever börja i höst.
Till saken hör att både de involverade arbetsgivarna liksom Malmö Yrkeshögskolas erfarenhet är att en gymnasiekurs i programmering sällan ger rätt kompetens, viktigare är att ha kunskap om det område, t ex sjukvård eller lärande, där apparna man utvecklar skall användas. Programmering är det man lär sig på utbildningen. Det är mycket få gymnasieelever som läser programmering, kursen ingår bara i Teknikprogrammet och ges sällan på komvux. Genom ett sådant förkunskapskrav sållas väldigt många lämpliga sökande – och många tjejer – bort. Jag reagerar mot att Myndigheten för Yrkehögskolan inte har en dialog med utbildningarna kring dessa frågor, det finns naturligtvis alltid olika aspekter på lämpliga förkunskapskrav, avslaget dimper ner utan förvarning. Och utbildningen kan inte starta.
Ett annat knepigt krav är att Myndigheten för Yrkeshögskolan kräver att man skall visa statistik över efterfrågan av denna yrkesroll 5-8 år bakåt i tiden. När det gäller t ex utveckling av appar och liknande utbildningar går utvecklingen mycket fort. För att Sverige skall kunna ligga i framkant och förse en snabbt växande bransch med rätt kompetens så att nya företag kan fortsätta att startas och utvecklas måste man för vissa yrken snarare visa på behoven framåt än bakåt för att motivera utbildningssatsningar.
Yrkeshögskolan är på många sätt en mycket bra och modern utbildning som behöver få växa för att svara mot de många kompetensbehoven som finns på arbetsmarknaden. Men det är också viktigt att man blir mer flexibel och lyhörd för näringslivets och arbetslivets behov. Yrkeshögskolan skall inte bli en förlängning av gymnasieskolans program utan vara en modern utbildning som leder till jobb.

06 August 2014

Matchning kräver ny politik

Trots fagert tal och skattesänkningar ligger arbetslösheten fortfarande på 8 procent samtidigt som arbetsgivare har svårt att rekrytera rätt arbetskraft. Regeringen har misslyckats med matchningen. Framför allt märks det i form av ökad brist på arbetskraft i vissa sektorer samtidigt som den grupp arbetslösa som har svårast att hitta ett arbete växer och utgör en stor majoritet bland dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det finns idag fler lediga jobb än före finanskrisen, men arbetslösheten är två procentenheter högre. Det är en direkt effekt av regeringens nedskärningar av utbildningsplatser och misslyckade arbetsmarknadspolitik.
Det finns en tydlig trend i riktning mot högre kompetenskrav på arbetsmarknaden. Allt fler jobb har kontinuerligt fått ett allt större kunskapsinnehåll. Det är i grunden en positiv utveckling, Sveriges chans att konkurrera ligger handlar om kompetens och inte om låga löner. Men det ställer också krav på utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken.
Livslångt lärande. Det blir allt viktigare att kunna varva arbete och studier under hela livet. En förutsättning är god tillgång på utbildningsplatser på alla nivåer och ett studiemedelssystem som fungerar för olika utbildningsbehov och livssituationer. Vi socialdemokrater vill satsa på ett nytt kunskapslyft och utbilda för bristyrken i samverkan med näringslivet.
Bygg ut högskolan. Rekordmånga unga vill läsa vidare på universitet och högskolor. De är behöriga, studiemotiverade och förstår vikten av att satsa på utbildning för framtida jobb. I detta läge väljer regeringen att skära ned platserna så att rekordmånga unga får nej på sin ansökan. Det är en bakvänd politik. Vi socialdemokrater vill istället satsa på 10 000 fler högskoleplatser.
Utveckla yrkeshögskolan. Nio av tio får jobb efter en yrkeshögskoleutbildning. Trots ökat söktryck har regeringen minskat platserna. Antalet sökande som vill studera på yrkeshögskolan har ökat flera år i rad, och 2012 var det i genomsnitt 4,2 sökande per studieplats. Bakom varje ansökan finns riktiga behov hos de företag som medverkat med att lägga upp utbildningen och bevisligen har ett behov av rekrytering. Minst dubbelt så många utbildningar skulle kunna beviljas med bibehållna kvalitetskrav. Det krävs ökade medel till yrkeshögskolan för att tillgodose de behov som finns på de regionala arbetsmarknaderna. Vi socialdemokrater föreslår 6.000 fler platser på yrkeshögskolan än regeringen.
Undanröj vattentäta skott mellan arbetsmarknadsutbildning och reguljär utbildning. I dag bedrivs ett fåtal utvalda yrkesutbildningar som arbetsmarknadsutbildning. Detta trots att efterfrågan på andra utbildningar också är stor. Arbetsförmedlingen ska kunna upphandla platser inom yrkesvux, yrkeshögskola, vuxenutbildning och högskola för att skräddarsy utbildningar som leder till jobb.
Gör Arbetsförmedlingens till en matchningsspecialist. Arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingens arbete måste förändras för att fokusera på jobb istället för att administrera arbetslösheten. Ge arbetsförmedlarna utrymme att använda sin professionella kompetens och tid för nära samarbete med arbetsgivarna. Samarbetet med andra aktörer behöver breddas och fördjupas.
Mycket kan och bör göras för att förbättra matchningen. Regeringens passivitet och idébrist på området måste vändas. Alla tjänar på en mer effektivt fungerande arbetsmarknad. Bättre matchning på svensk arbetsmarknad är helt avgörande för att upprätthålla konkurrenskraften.
Jobben omsätts i allt snabbare takt, dvs jobb försvinner och nya jobb kommer till i ett högt tempo samtidigt som människor genomsnittligt stannar allt kortare tid på varje jobb. Det är i grunden bra med rörlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden men det innebär också att matchningstillfällena då arbetsgivaren skall hitta rätt person att rekrytera till ett visst jobb blir fler och fler. Det är därför regeringens misslyckande med matchningen får så allvarliga konsekvenser. Och det är därför Sverige behöver en ny arbetsmarknadspolitik och en ny regering.

 

04 August 2014

Fler nya undersköterskor i äldreomsorgen

Idag föreslog vi socialdemokrater att unga arbetslösa skall anställas i äldreomsorgen och utbildas till undersköterskor. Behoven är uppenbara. Bemanningen är alldeles för låg, personalen räcker inte till för de äldres behov eller så tvingas de jobba hårdare än kroppen tål. Det är uppenbart att fler behöver anställas inom äldreomsorgen. Men det är inte bara fler händer som behövs, det behövs hjärta och hjärna – empati och kompetens. Därför skall anställningarna riktas till de unga som vill satsa på att utbilda sig till undersköterskor, som har intresse för jobbet och viljan att skaffa sig nödvändig kompetens. Vi vill att staten finansierar anställningar av upp till 20 000 unga i äldreomsorgen, anställningar för dem som är motiverade och som vill skaffa sig ett bra jobb med framtidsutsikter. Anställningarna skall vara avtalsenliga och kombineras med utbildning, t ex 75 % jobb och 25 % studier. De unga skall ha en erfaren undersköterska som handledare/mentor.
Jag tycker att detta är ett klockrent exempel på hur politiken kan ta ansvar både för kompetensförsörjning och ökad bemanning i den viktiga äldreomsorgen där detta verkligen behövs samtidigt som det är ett verkningsfullt sätt att ge många ungdomar en ny chans på arbetsmarknaden. Många unga har gått ”fel” gymnasieutbildning, och då menar jag inte att själva utbildningen har varit fel men att man sedan står där efter avslutat gymnasium utan att veta var man skall hitta jobb. Alldeles för få 14/15-åringar väljer idag omvårdnadsprogrammet, det är ett stort problem som behöver mötas av åtgärder. Samtidigt finns det många 20-25-åringar som är intresserade av att jobba inom äldreomsorgen om de får möjlighet till fast tjänst och heltid. Men de har inte möjlighet att bekosta ännu en gymnasieutbildning.  Här passar vårt förslag in. Vi ger unga chansen att sadla om till undersköterskeyrket där behoven är stora samtidigt som det ger välbehövligt tillskott av extra personal i äldreomsorgen. I mina ögon är det just så som politiken skall användas för att lösa, eller bidra till att lösa, viktiga samhällsproblem.
Men moderaterna tycker tvärtom. Arbetsmarknadsministern kommenterade i SvT ikväll och sågade förslaget som ”socialdemokratiskt” (sic!) och menade att politiker inte kan påverka jobben och arbetslösheten. Uttalandet är häpnadsväckande. Varför är hon arbetsmarknadsminister om hon inte tror att politiken kan påverka arbetslösheten och jobben? Hon tillträdde som arbetsmarknadsminister för ett år sedan och har under sin ministertid inte lagt en enda proposition till riksdagen med förslag för att bekämpa arbetslösheten. Istället fortsätter regeringen att skicka in människor i Fas 3 samtidigt som behoven är stora i välfärden och näringslivet inte får tag i kompetent personal.
Politiker kan inte trolla med knäna och radera arbetslösheten eller beordra fram tillväxt. Men politik gör skillnad. Både för företagsklimat, matchning, kompetensförsörjning, välfärden och aktiva insatser för arbetslösa. Om man väljer det. Eller så gör man som regeringen och arbetsmarknadsministern – abdikerar och säger att de samhällsproblem som inte kan lösas med skattesänkningar är olösliga.
Jag hoppas innerligt att svenska folket väljer en aktiv jobbpolitik i höst. Det gör skillnad.