Tack!

Det är många som reflekterar över valresultatet nu. Och det finns verkligen mycket att reflektera över. Men jag tänkte istället skriva några rader om valrörelsen i Stockholm.
Trots att jag har rest en del runt om i landet och genomfört ganska många debatter mot regeringens företrädare under valrörelsen så har jag kunnat vara med i det lokala valarbetet i Stockholm och det har varit en fröjd att delta. Otroligt många människor har deltagit. Vid varje dörrknackning och vid varje ringtillfälle har det varit minst hälften av valarbetarna som varit nya ansikten för mig (och jag har ändå varit med ett tag!). Fantastisk att så många individer ville bidra med sitt eget arbete och sina egna argument för att övertyga andra att rösta på socialdemokraterna. Detta är något av det finaste med att vara partiaktiv, att jobba tillsammans med många andra människor i olika åldrar, med olika yrken, några med erfarenhet av många års partiarbete och andra som just valt att bli aktiva. Den härliga känslan att lära känna nya personer och få dela argument med varandra, jobba tillsammans för ett gemensamt mål där alla bidrar, det är en varm känsla som jag tar med mig och bevarar.  
Valrörelsen i Stockholm har varit suveränt bra organiserad av Olle Burell med medarbetare som riggat en väl fungerande organisation med fem kampanjkretsar, alla ledda av duktiga och drivna personer med närmast outsinlig positiv energi. SSU har gjort ett enormt arbete, långt utöver vad man rimligen kunde begära. SSU har inte bara klarat av alla skolorna, kampanjerna, affischeringarna och ringt till förstagångsväljarna. De har också bidragit till att Stefan Löfven hyllats i klass med en rockstjärna efter varje tv-debatt och vid varje dörrknackning runt om i stan har det funnit drivna och duktiga unga valarbetare från SSU som bidragit med postiv energi.

Arbetet i min kampanjkrets Stockholms innerstad har letts och organiserats av Anders Göransson och Benedict Hugosson på ett sätt som imponerat stort. Kampanjcentret SKÖNA huset på Hornsgatan har präglats av en smittande optimism och glädje. Allt är möjligt! Ofta har det varit trångt. Alltid har det funnits en kram, kaffe och något att äta. Nya och gamla medlemmar har i en aldrig sinande ström peppats och rustats för att ge sig ut i valarbetet. Många, många hade innan aldrig kunnat tänka sig att ringa okända människor eller knacka dörr för att samtala med väljare. Men när man väl provat på - med underbar pepp och stöd av Anders, Ben och knackansvariga (Tack Andrea!) och med stöd av en mer erfaren valarbetare som man kan gå par med – så har entusiasmen varit omedelbar. Så kul! Så viktigt! Så bra det går!

Min egen erfarenhet av att knacka dörr på Kungsholmen och Södermalm har varit allt igenom positiv. Människor har blivit glada och positivt överraskade att vi politiker tar oss tid att söka upp dem för att lyssna och samtala. Många har blivit översvallande glada, bjudit in mig/oss i sin lägenhet och velat diskutera för dem viktiga frågor. Det här arbetssättet måste vi fortsätta med, det har varit mycket givande. Det som är bra är att man möter människor på deras ”hemmaplan”, de väljer själva när samtalet ska avslutas. Det ger mycket bättre förutsättningar för bra dialog än att närma sig människor utanför t-banan eller på torget med ett flygblad.

Jag har haft särskilt roligt när jag har knackat dörr med min egen s-förening på Kungsholmen. Otroligt positiva människor som det varit ett nöje att jobba ihop med! S ökade med två procentenheter på Kungsholmen och jag tror att alla duktiga kungsholmssossars idoga och glada knackande bidragit till detta.

Runt om i hela Stockholm (och runt om i hela landet!) har människor engagerat sig för socialdemokratin, för rättvisa och för regeringsskifte. Det är ni som har gjort skillnad. Det är ni som har åstadkommit rödgrön majoritet Stocksholms stadshus, ytterligare ett socialdemokratiskt riksdagsmandat från Stockholm och som sett till att Stefan Löfven nu får uppdraget att bilda regering.
Jag vill rikta ett stort och varm T A C K till alla er som gjort ett fantastiskt jobb i valrörelsen och för att jag fått förmånen att kampanja ihop med er. Vi har nu riktigt bra förutsättningar att fortsätta att bygga partiet starkare, större, piggare, roligare och mer framgångsrikt. Nu gör vi det! Och vi gör det så som vi har kampanjat – tillsammans!

Jämställda löner

Jag är så vansinnigt trött på att kvinnor tjänar mindre än män. I vårt samhälle som brukar berömma sig om att vara ett av världens mest jämställda är löneskillnaden mellan könen fortfarande hisnande stor. Löneskillnaderna beror både på ”förklarliga” och ”oförklarliga” faktorer. Den ”oförklarliga” löneskillnaden är ca 6 % i Sverige, det betyder att när man har tagit hänsyn till att kvinnor och män kan ha olika utbildning, vara olika gamla, jobba olika mycket och jobba i olika yrken i olika sektorer så kvarstår ändå en löneskillnad på ca 6 %. Det betyder att om en kvinna och en man har motsvarande utbildning, samma ålder, samma yrke och båda jobbar heltid så tjänar han ändå mer än hon. Det är ju fullständigt oacceptabelt!
Men det är inte bara den ”oförklarliga” löneskillnaden som är intressant. Självklart tjänar den som jobbar deltid mindre än den som jobbar heltid, det är på så sätt en lätt förklarlig skillnad, men det som återstår att förklara är varför just kvinnor jobbar deltid och inte män. Självklart skiljer sig löneläget mellan olika branscher, det är en förklarlig skillnad, men varför är just de kvinnodominerade branscherna så lågt betalda trots storts ansvar och höga kompetenskrav?
Om man lägger samman de ”förklarliga” och de ”oförklarliga” löneskillnaderna får man den faktiska löneskillnaden. Den är över 25 %. Idag. I Sverige.
Genomsnittslönen för kvinna är 20 700 kr/mån, dvs det är den genomsnittliga lön hon faktiskt tjänar varje månad.  Genomsnittslön för man är 28 350. Det skiljer alltså 7 650 kr i månaden, varje månad. Det blir 92 000 kr på ett år och 3,6 miljoner kr under ett helt arbetsliv.
3,6 miljoner kronor. Fatta vad mycket pengar. Och då har vi inte räknat med pensionen som självklart speglar löneinkomsten under yrkeslivet.  Det ligger enormt mycket makt och möjligheter i att ha 3,6 miljoner kr mer än den andre. Och brist på makt och möjligheter när man har 3,6 miljoner kr mindre. Det påverkar i allra högsta grad förhandlingen vid det berömda köksbordet.
Och gapet krymper med myrsteg. Jag kan inte glädjas åt att löneskillnaden krympt med någon promille när gapet fortfarande är så stort. Jag vill se jämställda löner under mitt yrkesliv! Ibland tycker jag att ett jämställt samhälle har fått rollen av fred på jorden. Något vi alla önskar oss men ingen tror att vi får uppleva. Gå inte i den fällan! Ett jämställt samhälle är möjligt och jämställda löner är alls ingen utopi. Det handlar om politik.
Går det att ta rejäla steg mot jämställda löner? JA. Om man röstar på socialdemokraterna blir det förändring. Det handlar om en samlad strategi för att attackera ojämställda löner för att uppnå konkreta resultat.
Jag skulle vilja säga att löneskillnaderna handlar om fyra olika områden: lönediskriminering, deltider och otrygga anställningar, undervärderade yrkesområden och ojämställt föräldraskap.
Inom dessa fyra områden har vi socialdemokrater konkreta förslag för förändring som vi kommer att genomföra om väljarna röstar på oss.

•    Lönediskriminering. Trots samma utbildning och samma jobb så betalas kvinnor ofta med lägre lön än män. Ett effektivt sätt att komma åt detta är genom årlig lönekartläggning på arbetsplatsen. Det har visat sig att man på ungefär hälften av arbetsplatserna hittar oskäliga löneskillnader med denna metod och att den genomsnittliga lönekorrigeringen är ca 1500 kr/mån. Lönekartläggning skulle tidigare göras varje år av alla arbetsgivare med minst tio anställda. Den borgerliga regeringen tog bort detta 2007 så att det nu bara skall göras vart tredje år och bara av arbetsgivare med minst 25 anställda. Vi socialdemokrater vill återinföra lönekartläggningar varje år för alla arbetsgivare med minst tio anställda och ställa krav på att det skall finnas en jämställdhetsplan på arbetsplatsen.
•    Deltider och otrygga anställningar. På kvinnodominerade arbetsplatser är heltid sällan norm på samma sätt som det är det på manligt dominerade arbetsplatser. Mer än en tredjedel av alla kvinnor jobbar idag deltid, i LO-yrken jobbar så mycket som varannan kvinna deltid. De allra flesta jobbar ofrivillig deltid, dvs man skulle vilja ha ett heltidsjobb (och en heltidslön!) istället. Många ha dessutom otrygga anställningar, ofta allmän visstidsanställning under en kortare tid eller ett anställningskontrakt med få garanterade timmar som sedan fylls upp av att man får ett sms på morgonen med ett jobberbjudande för den dagen. Regeringen har inga förslag för att komma tillrätta med dessa problem. Om vi socialdemokrater vinner valet kommer vi att som arbetsgivare inom SKL (Sveriges kommuner och landsting) ta initiativ till ett centralt avtal med Kommunal om att heltid skall vara norm inom hela den kommunala sektorn. Vi kommer även att lagstifta om att man inte ska kunna stapla olika visstidsanställningar på varandra i all oändlighet. Efter 24 månaders arbete inom en femårsperiod skall anställningen automatiskt gå över till en fast anställning (tillsvidareanställning)
•   Systematiskt undervärderade yrkesområden. Det är alltid svårt att jämföra olika branscher och olika yrkesområden för att värdera hur mycket ett visst jobb skall ge i lön. Man jag menar att arbete med människor systematiskt är undervärderat i förhållande till andra områden. Skolan, vården, omsorgen och socialtjänsten innehåller många yrkeskategorier som får liten utdelning i lönekuvertet i förhållande till utbildning, ansvar och arbetsintensitet. Regeringen har under åtta år av skattesänkningar successivt urholkat resurserna till dessa viktiga välfärdsområden vilket försvårar de anställdas fackliga kamp för högre löner. Vi socialdemokrater lovar istället att skjuta till stora resurser till dessa verksamheter och när det gäller lärarna har vi öronmärkt 2,5 miljarder kr som parterna kan använda för höjda löner utöver resurser för mindre klasser.
•   Jämställt föräldraskap. Idag tar kvinnorna ut tre fjärdedelar av föräldraförsäkringen och männen en fjärdedel. VAB-dagarna är mer jämt fördelade men också där tar kvinnor ut en majoritet av dagarna. Regeringen införde en bonus i föräldraförsäkringen som enligt Försäkringskassan inte har gett någon mätbar effekt alls på föredelningen. Det som däremot har fungerat väl är kvoterade månader (s.k. pappa- och mammamånader). Det faktum att det är kvinnor som idag tar huvudansvaret för att vara hemma med barn påverkar alla kvinnors löner negativt. Arbetsgivare förväntar sig att kvinnor kommer att vara frånvarande mer från jobbet än män, eftersom det statistiskt sett är just så, och det påverkar löneutveckling och karriärmöjligheter för alla kvinnor. Regeringspartierna har nu kommit överens om att lova att det inte blir någon mer kvoterad månad i föräldraförsäkringen om de får fortsätta att regera och samtidigt blir vårdnadsbidraget kvar. Vi socialdemokrater går till val på att under den kommande mandatperioden införa en tredje kvoterad månad och att avskaffa vårdnadsbidraget.

Rösta för förändring på riktigt - rösta på socialdemokraterna och feministen Stefan Löfven som statsminister!