Nya jobb kräver ny utbildning

Hur ofta tar du upp din mobil? Normalt är att göra det 150-180 gånger per dag. 9 av 10 har mobilen inom en meters räckhåll. Vi använder vår smartphone till allt mer, det är ofta det första vi sträcker oss efter när vi vaknar och det sista vi lägger ifrån oss innan vi släcker på kvällen. Allt fler läser tidningen i mobilen, Sydsvenskan läses nu mer i mobilen än i dator eller i pappersformat. Den här utvecklingen går snabbt. Mycket snabbt. Det förändrar arbetsmarknaden - Kodak hade 140 000 anställda men Instagram har bara 13 – och skapar nya företag. Det svenska mobilspelet Candy Crush Saga hade intäkter på 10 miljarder kronor förra året.
Detta och mycket annat fick jag lära mig när jag idag besökte Malmö Yrkeshögskola tillsammans med kommunalrådet Andreas Schönström. Vi träffade grundaren och eldsjälen Claes Magnusson tillsammans med entusiastiska och framgångsrika entreprenörer, programmerare och apputvecklare som fått sin utbildning på skolan.

Branschen skriker efter kunnigt folk som har den praktiska kunskap som behövs för att utveckla nya tjänster och appar. Malmö Yrkeshögskola har haft 2000 sökande till 35 platser och företag som erbjuder 600 praktikplatser till dessa 35 platser. Det är ett mått på hur stor efterfrågan är både hos arbetsgivarna och de som vill gå utbildningen. Man har hittills utbildat 300 personer och 100 %  har fått jobb. Men nu riskerar utbildningen att helt läggas ner efter att ha fått avslag på sina ansökningar från Myndigheten för Yrkeshögskolan.

Det här är ett tydligt exempel på att matchningen på arbetsmarknaden hade kunnat fungera mycket, mycket bättre med en annan utbildningspolitik.

Yrkeshögskolans föregångare hette KY – Kvalificerad yrkesutbildning – och det var jag som drog igång försöksverksamheten med denna helt nya utbildningsform när jag var skolminister 1994-98. Det fanns ett stort internt motstånd i stora delar av utbildningssystemet att övervinna, ibland kändes det som jag hade släpat in en död katt på utbildningsdepartementet som många inte ville ta i med tång. Det som var nytt och svårsmält var att utbildningarna skulle utformas och bedrivas tillsammans med näringslivet/arbetslivet för att säkerställa att utbildningarna verkligen svarade mot ett verkligt kompetensbehov och ge den kunskap som arbetsgivarna efterfrågar som leder till jobb. Utbildningarna blev framgångsrika och populära, de svarade mot ett stort behov och flexibiliteten i utformningen uppskattades. Den nuvarande regeringen omformade och permanentade KY genom införandet av Yrkeshögskolan. Det var ett bra steg. Tyvärr har man år efter år underdimensionerat utbildningarna så att många kvalificerade utbildningar av hög kvalitet fått avslag. Dessutom har mycket av den flexibilitet som fanns inom KY försvunnit. Viss uppstramning var nog nödvändigt men samtidigt måste närheten till, och samarbetet med, näringslivet/arbetslivet får tillräckligt utrymme. YH-utbildningarna leder i stor utsträckning till jobb och svarar mot viktiga kompetensbehov på arbetsmarknaden som inte tillgodoses på annat sätt. Därför föreslår vi Socialdemokrater en rejäl utbyggnad med 5000 nya platser och flexiblare regler för att bättre svara mot de skiftande behoven.
Vilken tuva är det då som stjälper den viktiga och efterfrågade app-utbildningen på Malmö Yrkeshögskola? Det är nästan skrattretande absurt men konsekvenserna är allvarliga. Problemen är två:
Myndigheten avslår utbildningarna pga förkunskapskraven.  Självklart ska man ha klarat av gymnasiet för att vara behörig men Myndigheten avslår ansökan för att utbildningen inte kräver att man specifikt har läst programmering i gymnasiet för att antas. Och därför kan inga elever börja i höst.
Till saken hör att både de involverade arbetsgivarna liksom Malmö Yrkeshögskolas erfarenhet är att en gymnasiekurs i programmering sällan ger rätt kompetens, viktigare är att ha kunskap om det område, t ex sjukvård eller lärande, där apparna man utvecklar skall användas. Programmering är det man lär sig på utbildningen. Det är mycket få gymnasieelever som läser programmering, kursen ingår bara i Teknikprogrammet och ges sällan på komvux. Genom ett sådant förkunskapskrav sållas väldigt många lämpliga sökande – och många tjejer – bort. Jag reagerar mot att Myndigheten för Yrkehögskolan inte har en dialog med utbildningarna kring dessa frågor, det finns naturligtvis alltid olika aspekter på lämpliga förkunskapskrav, avslaget dimper ner utan förvarning. Och utbildningen kan inte starta.

Ett annat knepigt krav är att Myndigheten för Yrkeshögskolan kräver att man skall visa statistik över efterfrågan av denna yrkesroll 5-8 år bakåt i tiden. När det gäller t ex utveckling av appar och liknande utbildningar går utvecklingen mycket fort. För att Sverige skall kunna ligga i framkant och förse en snabbt växande bransch med rätt kompetens så att nya företag kan fortsätta att startas och utvecklas måste man för vissa yrken snarare visa på behoven framåt än bakåt för att motivera utbildningssatsningar.

Yrkeshögskolan är på många sätt en mycket bra och modern utbildning som behöver få växa för att svara mot de många kompetensbehoven som finns på arbetsmarknaden. Men det är också viktigt att man blir mer flexibel och lyhörd för näringslivets och arbetslivets behov. Yrkeshögskolan skall inte bli en förlängning av gymnasieskolans program utan vara en modern utbildning som leder till jobb.