Kvinnors arbetsmiljö

Det finns mycket som tyder på att kvinnors arbetsmiljö är sämre än mäns. Kvinnor svarar för en större andel av sjukfrånvaron än män och fler kvinnor än män tvingas avsluta sitt arbetsliv i förtid på grund av hälsoskäl. Kvinnor anmäler fler arbetssjukdomar än män och den vanligaste orsaken till dessa är belastning följt av sociala och organisatoriska faktorer. Kvinnor anmäler även totalt sett fler arbetsskador än män. Under perioden 2003-2011 har kvinnor anmält fler arbetssjukdomar, arbetsolyckor utan sjukfrånvaro och olyckor till och från arbetet än män.
Kvinnor drabbas långt oftare än män av belastningsskador. Vanligast är värk och sämre funktion i nacke och armar. Nästan en tredjedel av alla påbörjade sjukskrivningar beror på sjukdomar i muskler och leder, och faktorer i arbetet ligger troligen bakom en stor del. Kvinnor är också mer sjukskrivna än män för problem i rörelseorganen.
Den främsta förklaringen till att kvinnor drabbas hårdare är att kvinnor och män i samma yrke arbetar med olika uppgifter, det visar en kunskapssammanställning från Högskolan i Gävle, som Arbetsmiljöverket beställt och som är mycket intressant läsning.
Kvinnor och män får alltså olika arbetsuppgifter, trots att de har samma yrke. Resultatet blir att kvinnor oftare drabbas av belastningsskador, eftersom deras uppgifter är mer repetitiva och handintensiva.
Professor Svend Erik Mathiassen förklarar det såhär:

-          Det är alltså hur arbetet är organiserat som leder till ojämställd hälsa. Det finns inget starkt stöd för att biologiska skillnader mellan könen kan förklara att kvinnor drabbas mer av belastningsskador.

Den positiva nyheten är att det självklart går att ändra på hur arbetet är organiserat för att på så sätt undvika belastningsskador. Den negativa nyheten är att kvinnors underordning går igen på område efter område.
Den könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige, alltså att kvinnor och män arbetar i olika yrken, är en annan viktig förklaring till kvinnors högre ohälsotal. Kvinnor arbetar främst i yrken inom vård, omsorg och service, som innehåller många moment som är tunga, repetitiva, handintensiva och innehåller mycket kontakt med människor. Det är vanligare inom kvinnodominerade yrken att uppleva att arbetstakten är styrd. Sextio procent av kvinnorna och 44 procent av männen uppgav att de kan påverka arbetstakten under högst hälften av arbetstiden. Detta är framför allt vanligt inom yrken där arbetsuppgifterna till en stor del styrs av andra människors behov, till exempel inom vården. Även inom läraryrket är det vanligt att kvinnor upplever att arbetstakten är styrd. Forskning har visat att psykisk påfrestning och stress kan skapa eller förstärka belastningsskador.
Många upplever också att de har ett psykiskt ansträngande arbete, framför allt inom kommunal och landstingssektorn. Vård och omsorg (66 procent) samt utbildning (57 procent) är de två yrkesområden där flest uppger att de har ett psykiskt ansträngande arbete. Det är vanligare bland kvinnor än bland män att i stort sett varje dag ha en känsla av att arbetet inte kan göras bra nog och att arbetet innebär att man dagligen möter starka känslor från andra.
Trots att 65 000 personer har utförsäkrats är sjuktalen idag tillbaka på samma nivåer som när regeringen skärpte reglerna 2008. Det finns stor anledning att misstänka att detta har ett samband med arbetsmiljön och villkoren på jobbet. Arbetsplatsolyckorna ökar nu för tredje året i rad.
Regeringen Reinfeldt har strypt resurserna till arbetsmiljöarbetet genom att ta bort mer än en fjärdedel av arbetsmiljöinspektörerna och helt lägga ned Arbetslivsinstitutet som ansvarade för den viktiga arbetsmiljöforskningen. Otillräckliga resurser tvingar nu Arbetsmiljöverket att lägga ner kontor över hela landet. Nästa år minskas resurserna till företagshälsovården från 345 miljoner kronor till 30 miljoner kronor. Det är dags för en ny politik som satsar på bra arbetsmiljö och ett jämställt arbetsliv.