Det finns mycket som tyder på att kvinnors arbetsmiljö är
sämre än mäns. Kvinnor svarar för en större andel av sjukfrånvaron än män och
fler kvinnor än män tvingas avsluta sitt arbetsliv i förtid på grund av
hälsoskäl. Kvinnor anmäler fler arbetssjukdomar än män och den vanligaste
orsaken till dessa är belastning följt av sociala och organisatoriska faktorer.
Kvinnor anmäler även totalt sett fler arbetsskador än män. Under perioden
2003-2011 har kvinnor anmält fler arbetssjukdomar, arbetsolyckor utan sjukfrånvaro
och olyckor till och från arbetet än män.
Kvinnor drabbas långt oftare än män av belastningsskador.
Vanligast är värk och sämre funktion i nacke och armar. Nästan en tredjedel av
alla påbörjade sjukskrivningar beror på sjukdomar i muskler och leder, och
faktorer i arbetet ligger troligen bakom en stor del. Kvinnor är också mer
sjukskrivna än män för problem i rörelseorganen.
Den främsta förklaringen till att kvinnor drabbas hårdare är att kvinnor och
män i samma yrke arbetar med olika uppgifter, det visar en
kunskapssammanställning
från Högskolan i Gävle, som Arbetsmiljöverket beställt och som är mycket
intressant läsning.
Kvinnor
och män får alltså olika arbetsuppgifter, trots att de har samma yrke.
Resultatet blir att kvinnor oftare drabbas av belastningsskador, eftersom deras
uppgifter är mer repetitiva och handintensiva.
Professor
Svend Erik Mathiassen förklarar det såhär:
-
Det är alltså hur arbetet är organiserat som leder till
ojämställd hälsa. Det finns inget starkt stöd för att biologiska skillnader
mellan könen kan förklara att kvinnor drabbas mer av belastningsskador.
Den positiva nyheten är att det självklart går att ändra på
hur arbetet är organiserat för att på så sätt undvika belastningsskador. Den
negativa nyheten är att kvinnors underordning går igen på område efter område.
Den könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige, alltså att
kvinnor och män arbetar i olika yrken, är en annan viktig förklaring till
kvinnors högre ohälsotal. Kvinnor arbetar främst i yrken inom vård, omsorg och
service, som innehåller många moment som är tunga, repetitiva, handintensiva
och innehåller mycket kontakt med människor. Det är vanligare inom
kvinnodominerade yrken att uppleva att arbetstakten är styrd. Sextio procent av
kvinnorna och 44 procent av männen uppgav att de kan påverka arbetstakten under
högst hälften av arbetstiden. Detta är framför allt vanligt inom yrken där
arbetsuppgifterna till en stor del styrs av andra människors behov, till
exempel inom vården. Även inom läraryrket är det vanligt att kvinnor
upplever att arbetstakten är styrd. Forskning har visat att psykisk påfrestning
och stress kan skapa eller förstärka belastningsskador.
Många
upplever också att de har ett psykiskt ansträngande arbete, framför allt inom
kommunal och landstingssektorn. Vård och omsorg (66 procent) samt utbildning
(57 procent) är de två yrkesområden där flest uppger att de har ett psykiskt
ansträngande arbete. Det är vanligare bland kvinnor än bland män att i stort
sett varje dag ha en känsla av att arbetet inte
kan göras bra nog och att arbetet innebär att man dagligen möter starka känslor från andra.
Trots att 65 000 personer har utförsäkrats är sjuktalen idag tillbaka på
samma nivåer som när regeringen skärpte reglerna 2008. Det finns stor anledning
att misstänka att detta har ett samband med arbetsmiljön och villkoren på
jobbet. Arbetsplatsolyckorna ökar nu för tredje året i rad.
Regeringen Reinfeldt har strypt resurserna till
arbetsmiljöarbetet genom att ta bort mer än en fjärdedel av
arbetsmiljöinspektörerna och helt lägga ned Arbetslivsinstitutet som ansvarade
för den viktiga arbetsmiljöforskningen. Otillräckliga resurser tvingar nu
Arbetsmiljöverket att lägga ner kontor över hela landet. Nästa år minskas
resurserna till företagshälsovården från 345 miljoner kronor till 30 miljoner
kronor. Det är dags för en
ny politik som satsar på bra arbetsmiljö och ett
jämställt arbetsliv.