Ta tillvara kompetensen - validera!

Arbetsmarknaden förändras ständigt. Vissa jobb försvinner och nya jobb skapas, många jobb förändras kontinuerligt. En tydlig trend är att andelen jobb som kräver eftergymnasial utbildning har ökat markant. De senaste femton åren har det blivit en halv miljon fler jobb som kräver utbildning över gymnasienivå. Under samma tid har antalet jobb med begränsade utbildningskrav minskat med ungefär 150 000 jobb. Det är en snabb förändring. Samtidigt är det väldigt tydligt att de som har svårast att få jobb och som riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet är de som inte har en gymnasieexamen. I en artikel i Arbetsförmedlingens tidning På Jobbet nr 4/2013 skriver AF:s analytiker Torbjörn Israelsson om detta och illustrerar utvecklingen med denna graf:

 

Hur skall politiken möta denna utveckling? Det är bra att Sverige har en stor och ökande andel kunskapsintensiva jobb. Hög produktivitet och hög kompetens är bra förutsättningar för ekonomisk tillväxt och växande företag. Statsminister Fredrik Reinfeldt beklagar att Sverige inte har en stor låglönesektor, men det gör verkligen inte jag. Det vore att backa in framtiden. Men höga kompetenskrav i arbetslivet ställer höga krav på både utbildningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken.

En särskild utmaning ligger i att se till att de som har en högre utbildning eller specifik yrkeskompetens också får chans till ett jobb där deras kompetens kommer till nytta. När det gäller invandrare fungerar detta dåligt. Många högutbildade jobbar idag som taxichaufförer eller städare eller inom andra yrken där deras utbildning inte alls tas tillvara. Det är ett slöseri som vi inte har råd med. När högutbildade "ockuperar" jobb med låga kvalifikationskrav blir det nästan omöjligt för den som saknar utbildning att komma in på arbetsmarknaden.
Statskontoret har nyligen undersökt hur valideringen av invandrares kompetens fungerar, d v s hur kompetens prövas och bedöms i förhållande till svenska yrkeskrav och utbildningskrav. Rapporten är en sorglig läsning. Kartläggningen visar att invandrares kompetens bedöms och dokumenteras i mycket begränsad utsträckning. Under perioden 2011 till 2012 var det bara ynka 1 400 utrikes födda arbetssökande som fick sin kompetens bedömd enligt de yrkesinriktade modeller som Arbetsförmedlingen upphandlat. Antalet är ännu färre för nyanlända inom etableringsuppdraget. Endast 13 personer av drygt 8 000 nyanlända arbetssökande inom etableringsuppdraget bedömdes på detta sätt år 2011.
Det är uppenbart att det nuvarande närmast provisoriska systemet för validering inte fungerar tillfredställande, något som också Statskontoret konstaterar. Bristen på fungerande validering blir ett hinder för en väl fungerande arbetsmarknad. Statskontorets genomgång visar dessutom att valideringen inte är jämställd. Det är betydligt fler män än kvinnor som får sin kompetens bedömd inom Arbetsförmedlingen. Det är också tydligt att kvinnor prövas mot traditionellt sett kvinnodominerade yrkesområden och män mot mansdominerade.
Det är hög tid att införa ett nationellt valideringssystem som möjliggör för den som har utbildning och/eller arbetslivserfarenhet från ett annat land att få sin kompetens validerad i förhållande till den svenska arbetsmarknaden och det svenska utbildningssystemet.
Man undrar hur stor andel av de invandrare som idag är arbetslösa som skulle kunna få jobb redan imorgon som valideringen av deras kunskaper fungerade som den borde?