Unga utanför

Unga som varken arbetar eller studerar har de senaste åren ökat på ett mycket oroväckande sätt. Arbetsförmedlingen presenterade nyligen en rapport där man undersökt unga i åldrarna 16-29 år. Det visar sig att var tionde ung i denna åldersgrupp varken arbetar eller studerar och att gruppen har ökat under åren 2008-2010 som var den tidsperiod man undersökt. Det handlar om 190 000 unga! Många av dem är inte ens inskrivna på arbetsförmedlingen och står inte till arbetsmarknadens förfogande.
Gruppen rymmer naturligtvis unga med skiftande bakgrunder och skäl. Men det är svårt att göra sig fri från tanken att det finns en nära koppling till att skolresultaten sjunkit under sex år i rad och att andelen elever som inte klarar grundskolan eller inte avslutar sina gymnasiestudier ökar varje år. Det är mycket allvarligt.
Rapporten visar att det är 77 000 ungdomar som varken har jobbat eller studerat under tre år i rad! Tre år är en oändligt lång tid i en ung människas liv. Vad skall hända med dessa unga som får börja sitt vuxenliv med tre år av passivitet och utanförskap? Detta är ett av de allra viktigaste samhällsproblemen som omedelbart borde sättas högst på dagordningen. Alla unga måste få möjlighet till delaktighet, kunskaper och jobb. Något annat har vi inte råd med.
I hela ungdomsgruppen så är det 4,5 % som varken har jobbat eller studerat tre år i rad. Högst andel har Perstorps och Grums kommuner. Men i vissa stadsdelar i är andelen ännu högre. I Rinkeby (Stockholm) är andelen 13 % och i Kronogården i Trollhättan är det 12 %. I över en tredjedel av landets kommuner är det hälften eller fler av de unga som varken arbetade eller studerade 2008 som sen stod utanför även de kommande tre åren.
Mer än 20 000 av de unga som varken studerat eller arbetat under tre år har inte varit i kontakt med vare sig Arbetsförmedlingen, kommunen eller Försäkringskassan under denna tid. Vad gör de? Har vi 20 000 unga som helt har gett upp hoppet om sin egen framtid och som sitter hemma framför datorn om nätterna och sover om dagarna?

 

Vi socialdemokrater har lagt ambitiösa förslag om hur skolan skall bli bättre och andelen elever som får tillräckliga kunskaper stadigt skall kunna öka. Magdalena Andersson skrev nyligen om detta i en debattartikel i SvD som du kan läsa här.
Det behövs en lång rad insatser för att vända utvecklingen och ge unga kunskaper, jobb och en plats i samhället:

• Obligatorisk sommarskola för alla unga som om en månad slutar nian utan fullständiga betyg.
• Mindre klasser i de lägre årskurserna så att lärarna kan ge varje elev mer tid.
• Satsa på lärarnas kompetensutveckling och avlasta administrativa arbetsuppgifter
• Sommarskola för alla barn som behöver det för att nå målen i skolan. Läxhjälp till alla barn oavsett föräldrarnas plånbok.
• Gör gymnasiet obligatoriskt, alla unga behöver gymnasiala kunskaper för att klara sig på dagens och morgondagens arbetsmarknad.
• Utbildningskontrakt för alla arbetslösa unga som saknar fullständig gymnasieexamen – deltidsjobb med avtalsenlig lön kombinerat med studier för att bli klar med gymnasiet.
• Stöd till arbetslösa unga redan från första dagen.
• 90-dagars garanti som lovar unga jobb eller utbildning eller en kombination av jobb och utbildning senast efter 90 dagar.
• Uppsökande och motiverande verksamhet i kommunerna i samarbete med Arbetsförmedlingen.
• Sommarskola på folkhögskolorna för unga utan gymnasiekompetens
• Yrkesintroduktionsjobb med handledning för unga.

Vi skall inte ge upp om en enda ung människa. Det handlar om solidaritet. Och om framtidstro.