En fungerande arbetslöshetsförsäkring

TCO:s ordförande Eva Nordmark skriver idag i en debattartikel i SvD om behovet av att höja taket i a-kassan och ändra kvalificeringsreglerna så att fler omfattas av försäkringen. Det är reformer som det finns ett mycket stort behov av tillsammans med sänkta avgifter för dem som idag betalar mest för sin försäkring.
Moderaterna genomförde, som en viktig del i sin politik, raskt stora försämringar av arbetslöshetsförsäkringen när de fick makten. Ersättningsnivåerna sänktes, taket sänktes, avgifterna chockhöjdes för dem som jobbar i branscher med stor risk för arbetslöshet, nya regler för deltidsarbetslösa (den s.k. 75-dagarsregeln) infördes och det blev svårare att uppfylla det s.k. arbetsvillkoret, alltså att kvalificera sig till försäkringen. Denna politik har lett till att en av de viktigaste välfärdsförsäkringarna raserats. Idag är det en majoritet av de arbetslösa som inte omfattas av försäkringen och inte ens en av tio heltidsarbetande får ut 80 % av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Konsekvensen är att arbetslösa tvingas ägna mycket energi åt sin försörjning istället för att kunna koncentrera sig på att söka jobb och rusta sig för framtida jobb. Klyftorna i samhället har ökat och efterfrågan i ekonomin blir onödigt svag i lågkonjunktur.
Det är viktigt att komma ihåg att dessa försämringar inte är någon olycklig eller oväntad konsekvens utan en mycket medveten effekt av regeringens politik. Så här formulerar sig arbetsmarknadsutskottets majoritet: ”Utskottet vill erinra om att förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen är den av regeringens arbetsmarknadsreformer som i högst grad bidrar till minskad arbetslöshet”.  Att rasera arbetslöshetsförsäkringen är alltså den viktigaste arbetsmarknadsreformen i regeringens jobbpolitik. Usla villkor och otrygghet är alltså precis vad regeringen ville uppnå, det är viktigt att komma ihåg.
Vi socialdemokrater har lagt skarpa och finansierade förslag för höjda tak och sänkta avgifter i arbetslöshetsförsäkringen. Det är viktigt av många skäl.
Vi vill också ändra reglerna så att fler omfattas av försäkringen. Vi motsatte oss regeringens stramare villkor för arbetsvillkoret eftersom det gör att många som jobbar halvtid hamnar utanför försäkringen och att enstaka sjukdagar kan göra att man helt går miste om ersättning. Det är orimligt.
När man läser Eva Nordmarks debattartikel kan man få intrycket att det är vi socialdemokrater som står bakom att det idag är alltför svårt att kvalificera sig för arbetslöshetsförsäkringen, men det är alltså regeringen som – trots våra och många andras protester – har genomfört detta. Vi vill att reglerna skall utformas så att fler än idag kan uppfylla arbetsvillkoret i försäkringen.
Vi anser att arbetslöshetsförsäkringen ska ge inkomsttrygghet för den som har en arbetsinkomst att försäkra. Därför krävs höjda tak, höjd ersättningsnivå och att de som jobbar har en rimlig chans att uppfylla arbetsvillkoret.
Några partier, inklusive den moderate ordföranden i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som utreder bl.a. a-kassan, har fört fram tanken på någon form av medborgarlön. Man skulle då få ersättning från a-kassan utan att alls ha jobbat och utan att ha någon inkomst att försäkra. Detta är helt otänkbart för oss socialdemokrater. En viktig del av en väl fungerande arbetslinje är att man kvalificerar sig för inkomsttrygghet via försäkringar genom arbete. Arbetslöshetsförsäkringen innebär att man försäkrar den inkomst man har haft tidigare medan t ex sjukförsäkringen innebär att man försäkrar den inkomst man skulle ha fått om man inte varit sjuk. Det är rimligt att den som står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker jobb inte skall hänvisas till försörjningsstöd, men det bör inte lösas inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen utan främst genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Arbetslöshetsförsäkringen omfattar idag dels en obligatorisk del som gäller alla på arbetsmarknaden och som ger en grundersättning för dem som uppfyller arbetsvillkoret, dels en frivillig del som bygger på medlemskap i en erkänd a-kassa. Den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen borde ge en inkomstrelaterad ersättning på 80 % av den tidigare lönen men eftersom taket är så lågt idag innebär det att alla som har en heltidslön över 18 700 kr/mån inte får en inkomstrelaterad ersättning. Även denna del liknar alltså allt mer en grundersättning.
TCO har tidigare fört fram tanken att reglerna för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning skulle kunna vara olika för den obligatoriska delen som ger grundersättningen och den frivilliga delen som borde ge en inkomstrelaterad ersättning. Det är ett förslag som är väl värt att diskutera. Inom ramen för att det skall vara arbete som kvalificerar för arbetsvillkoret och ger rätt till ersättning borde det vara möjligt att ställa krav som fler kan uppnå för den obligatoriska delen av försäkringen.
Vi socialdemokrater har lagt stora, skarpa och finansierade förslag för en bättre arbetslöshetsförsäkring. Vi deltar gärna i en konstruktiv diskussion med andra partier och med de fackliga organisationerna om hur vi kan skapa en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring för en flexibel arbetsmarknad och trygghet i omställning.
Problemet har hittills varit 1) att regeringen anser att den urusel arbetslöshetsförsäkring är den viktigaste insatsen för att bekämpa arbetslösheten och 2) att när detta uppenbarligen inte fungerar – arbetslösheten fortsätter att stiga – så vet regeringen inte alls vad de vill med försäkringen.