TCO:s ordförande Eva Nordmark skriver idag i en
debattartikel i SvD om behovet av att höja taket i a-kassan och ändra
kvalificeringsreglerna så att fler omfattas av försäkringen. Det är reformer
som det finns ett mycket stort behov av tillsammans med sänkta avgifter för dem
som idag betalar mest för sin försäkring.
Moderaterna genomförde, som en viktig del i sin politik,
raskt stora försämringar av arbetslöshetsförsäkringen när de fick makten.
Ersättningsnivåerna sänktes, taket sänktes, avgifterna chockhöjdes för dem som
jobbar i branscher med stor risk för arbetslöshet, nya regler för
deltidsarbetslösa (den s.k. 75-dagarsregeln) infördes och det blev svårare att
uppfylla det s.k. arbetsvillkoret, alltså att kvalificera sig till
försäkringen. Denna politik har lett till att en av de viktigaste
välfärdsförsäkringarna raserats. Idag är det en majoritet av de arbetslösa som
inte omfattas av försäkringen och inte ens en av tio heltidsarbetande får ut 80
% av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Konsekvensen är att arbetslösa tvingas
ägna mycket energi åt sin försörjning istället för att kunna koncentrera sig på
att söka jobb och rusta sig för framtida jobb. Klyftorna i samhället har ökat
och efterfrågan i ekonomin blir onödigt svag i lågkonjunktur.
Det är viktigt att komma ihåg att dessa försämringar inte är
någon olycklig eller oväntad konsekvens utan en mycket medveten effekt av
regeringens politik. Så här formulerar sig arbetsmarknadsutskottets majoritet:
”Utskottet vill erinra om att förändringarna
i arbetslöshetsförsäkringen är den av regeringens arbetsmarknadsreformer som i
högst grad bidrar till minskad arbetslöshet”. Att rasera arbetslöshetsförsäkringen är alltså
den viktigaste arbetsmarknadsreformen i regeringens jobbpolitik. Usla villkor
och otrygghet är alltså precis vad regeringen ville uppnå, det är viktigt att
komma ihåg.
Vi socialdemokrater har lagt skarpa och finansierade förslag
för höjda tak och sänkta avgifter i arbetslöshetsförsäkringen. Det är viktigt
av många skäl.
Vi vill också ändra reglerna så att fler omfattas av
försäkringen. Vi motsatte oss regeringens stramare villkor för arbetsvillkoret
eftersom det gör att många som jobbar halvtid hamnar utanför försäkringen och
att enstaka sjukdagar kan göra att man helt går miste om ersättning. Det är
orimligt.
När man läser Eva Nordmarks debattartikel kan man få
intrycket att det är vi socialdemokrater som står bakom att det idag är alltför
svårt att kvalificera sig för arbetslöshetsförsäkringen, men det är alltså
regeringen som – trots våra och många andras protester – har genomfört detta.
Vi vill att reglerna skall utformas så att fler än idag kan uppfylla
arbetsvillkoret i försäkringen.
Vi anser att arbetslöshetsförsäkringen ska ge
inkomsttrygghet för den som har en arbetsinkomst att försäkra. Därför krävs
höjda tak, höjd ersättningsnivå och att de som jobbar har en rimlig chans att
uppfylla arbetsvillkoret.
Några partier, inklusive den moderate ordföranden i den
parlamentariska socialförsäkringsutredningen som utreder bl.a. a-kassan, har
fört fram tanken på någon form av medborgarlön. Man skulle då få ersättning
från a-kassan utan att alls ha jobbat och utan att ha någon inkomst att
försäkra. Detta är helt otänkbart för oss socialdemokrater. En viktig del av en
väl fungerande arbetslinje är att man kvalificerar sig för inkomsttrygghet via
försäkringar genom arbete. Arbetslöshetsförsäkringen innebär att man försäkrar
den inkomst man har haft tidigare medan t ex sjukförsäkringen innebär att man
försäkrar den inkomst man skulle ha fått om man inte varit sjuk. Det är rimligt
att den som står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker jobb inte
skall hänvisas till försörjningsstöd, men det bör inte lösas inom ramen för
arbetslöshetsförsäkringen utan främst genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Arbetslöshetsförsäkringen omfattar idag dels en obligatorisk
del som gäller alla på arbetsmarknaden och som ger en grundersättning för dem
som uppfyller arbetsvillkoret, dels en frivillig del som bygger på medlemskap i
en erkänd a-kassa. Den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen borde ge en
inkomstrelaterad ersättning på 80 % av den tidigare lönen men eftersom taket är
så lågt idag innebär det att alla som har en heltidslön över 18 700 kr/mån
inte får en inkomstrelaterad ersättning. Även denna del liknar alltså allt mer
en grundersättning.
TCO har tidigare fört fram tanken att reglerna för att
kvalificera sig för arbetslöshetsersättning skulle kunna vara olika för den
obligatoriska delen som ger grundersättningen och den frivilliga delen som
borde ge en inkomstrelaterad ersättning. Det är ett förslag som är väl värt att
diskutera. Inom ramen för att det skall vara arbete som kvalificerar för
arbetsvillkoret och ger rätt till ersättning borde det vara möjligt att ställa
krav som fler kan uppnå för den obligatoriska delen av försäkringen.
Vi socialdemokrater har lagt stora, skarpa och finansierade
förslag för en bättre arbetslöshetsförsäkring. Vi deltar gärna i en konstruktiv
diskussion med andra partier och med de fackliga organisationerna om hur vi kan
skapa en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring för en flexibel arbetsmarknad
och trygghet i omställning.
Problemet har hittills varit 1) att regeringen anser att den
urusel arbetslöshetsförsäkring är den viktigaste insatsen för att bekämpa
arbetslösheten och 2) att när detta uppenbarligen inte fungerar –
arbetslösheten fortsätter att stiga – så vet regeringen inte alls vad de vill
med försäkringen.