31 March 2013

55+ behövs på arbetsmarknaden

På drygt 100 år har medellivslängden i Europa ökat från 48 till 82 år för kvinnor och från 46 till 76 år för män. Vi blir friskare och lever längre. Det är en helt fantastisk utveckling. Det finns både positiva och negativa tecken när man ser till arbetsmarknaden i förhållande till ålder. Ungdomsarbetslösheten är ett stort och växande problem samtidigt som allt fler jobbar allt längre. Men inte alla.
Det blir allt mer missvisande att se åldrarna 20-64 år som den yrkesverksamma åldern. Visserligen faller arbetskraftsdeltagandet kraftigt efter 65 år men det är ändå 12 % av dem i åldern 66-74 år som arbetar, en ökning från 9 % för femton år sedan. Mest jobbar man i åldern 60-70 år. (ålderspensionsutredningen)
Trots att nästan alla 66-åringar tar ut hel ålderspension (95 % gör det) så är det hela 41 % av 66-åringarna som har arbetsinkomster. Även bland 71-åringarna är det 21 % som har arbetsinkomster. (SOU 2012:28)
Det är alltså mycket vanligt att både uppbära hel ålderspension och samtidigt jobba eller driva företag. Begreppet att ”vara pensionär” har uppenbarligen ändrat innebörd. Att vara pensionär är inte längre liktydigt med att ha lämnat arbetslivet.
Samtidigt är det många som inte jobbar fram till 65 år. I åldersgruppen 60-64 år är det hela 40 % som inte arbetar alls. Det beror huvudsakligen på sjukdom, avgångsvederlag eller svårigheter att hitta ett nytt jobb. I denna grupp är det en hög andel som är lågutbildade, utrikes födda eller sjuka.
Vad beror det på att så pass många tvingas bort från arbetslivet tidigare än man själv skulle vilja? Och vad kan vi göra åt det för att fler skall kunna jobba längre? Det var temat för en hearing som riksdagens arbetsmarknadsutskott ordnade 21 mars.
Arbetsmiljön har en helt central betydelse. En rad rapporter har pekat på behovet av en förbättrad arbetsmiljö för att öka sysselsättningsgraden högre upp i åldrarna men Arbetsmiljöverket konstaterar i en rapport (Jobba längre) att det är svårt att hitta bevis för att sådana åtgärder har genomförts. Det som avspeglas i statistiken är en fortsatt osäker arbetsmiljö i många yrken och branscher.
Det är anmärkningsvärt att arbetsgivarna tydligen inte prioriterar denna fråga högre. Än mer anmärkningsvärt är att regeringen medvetet har nedrustat arbetsmiljöarbetet genom att allvarligt dränera forskningen när man lade ner hela Arbetslivsinstitutet samtidigt som man kraftigt skar ned resurserna till Arbetsmiljöverkets inspektioner.
På hearingen 21 mars talade bl a professor Eva Vingård och visade på sitt stringenta och intelligenta sätt på några av de viktiga hindren och möjligheterna för 55+are på jobbet. Hon hänvisade också till Juhani Ilmarinens ”Arbetsförmågehus” som har fyra våningar: Grunden utgörs av hälsa och funktionsförmåga, om man blir sjuk eller skadad påverkar det självklart arbetsförmågan i grunden. Nästa våning är Kompetensen, utan rätt kunskap och kompetens påverkar arbetsförmågan allvarligt. Tredje våningen utgörs av värderingar, attityder och motivation som också är viktigt för arbetsförmågan. Den översta våningen utgörs av själva arbetet, arbetsgemenskapen och ledarskapet. När alla dessa våningar är i finns på plats och i balans, då är arbetsförmågan som högst.
Hela hearingen sändes av SvT Forum och du som är intresserad kan ta del av den i efterhand. Den är uppdelad i två delar: del 1 (med bl a professor Eva Vingård tidigt i sändningen) och del 2 (med bl a min avslutning sist i sändningen).

7 comments:

  1. Jag är själv 50+ men jag tycker inte detta är en viktig fråga eftersom vi har så många unga utan arbete just nu.

    ReplyDelete
  2. Både ungdomar och 50+ behövs! Det finns ingen motsättning. Ungdomsarbetslösheten ett av de viktigaste problemen att lösa, men även erfarna behövs. Viktigt att unga får lära sig av dem som redan kan jobbet så att generationsväxlingen går smidigt.

    ReplyDelete
  3. https://www.facebook.com/andreas.altermann/posts/404444786320226

    ReplyDelete
  4. Ja, det är klart att både ungdomar och 50+ behövs, men företagare verkar fokusera på åldersgruppen 30 - 40. Och så verkar det vara lätt att underblåsa Reinfeldts uttalande att om vi tittar på "etniska svenskar mitt i livet" så har vi låg arbetslöshet. Precis som när arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och ledamot i arbetsmarknadsutskottet Hanif Bali uttalar sig om att långtidsarbetslösa är sköra, missbrukare, kriminella, lågutbildade, socialt inkompetenta som behöver lära sig att passa tider, umgås socialt och lära sig duscha. Så ser inte min erfarenhet av långtidsarbetslösa ut. De flesta som jag har mött är "vanliga människor" som alldeles utmärkt klarar av att sköta sin personliga hygien, passa tider och som är mycket socialt kompetenta. Dessutom har väldigt många en eftergymnasial utbildning, MEN som behöver uppdateras och valideras. Tyvärr är det så att de som ingår i Fas3 inte tillåts att uppdatera sin kompetens ens via distans på kvällstid!! Att oppositionen står flata och tittar på när 35 000 människor dagligen diskrimineras och utarmas ekonomiskt och psykiskt, trots att det finns ett snart 2 år gammalt riksdagsbeslut på att inga fler ska tvingas in i Fas 3, är för mig helt obegripligt. Men 35 000 röster hit eller dit kanske inte spelar någon roll? Dessa människor står ni bredvid och tittar på när de mobbas och tvingas arbeta heltid för en "lön" som inte kommer i närheten av avtalsenlig lön. De har "rätt" att ta "ledigt" TJUGO DAGAR OM ÅRET om och när AF beviljar det. De tjänar inte in några pensionspoäng trots heltidsarbete. De har inga jobbskatteavdrag. Tvångsarbete avskaffades i Sverige 1964 men har återinförts av alliansen påhejade av sossarna. Bitter? Ja, antagligen. Men det skulle nog de flesta vara.

    ReplyDelete
  5. Det är klart Ylva Johansson att det inte finns någon etisk/moralisk motsättning till att både unga människor och 50+are skall ha en plats på arbets "marknaden" (saluplatsen), men väl ett politiskt/ekonomiskt sådant. Jag lärde mig ett nytt ord för 2,5 år sedan; "NAIRU". Eller som det heter på Svenska "Jämnviktsarbetslöshet". Ordet betyder i klartext, att den Svenska nationalekonomin KRÄVER ett (idag) minimum av ca 6,5 procents arbetslöshet för att bibehålla sin konkurrenskraft i relation till utlandet och för att hålla den interna nationella lönebildningen på en för Sverige "lagom"nivå.Denna nivå har stiget sedan den på 60-talet var på ca 2-3 %. 2-3 % ansågs då, som en rimlig arbetslöshet och kallades då för "full sysselsättning". Full sysselsättning idag 2013, innebär att mellan 6,5 - 9 % av den arbetsföra befolkningen SKALL, av nationalekonomisk nödvändighet få vara "arbetslös". Denna siffra kommer att med fortsatt närvaro av det befintliga ekonomiska modellen stiga ytterligare vartefter ökad rationalisering,effektivisering, outsourcing m.m., slår igenom som en effekt av den konkurrens och tävlingsmentalitet som finns inbyggt i systemet.
    Det betyder att arbetslösheten har tillåtits bli regulator för den Svenska kronans "värde". För som av er därute som inte är insatt i hur denna mekanism funkar, v.g. se filmen "November revolutionen" av Dan Josefsson eller kolla in artikeln på hans hemsida. Så, Ylva Johansson....Om jag skulle tillåta mig ett önskemål i relation till dig och dina politiska kollegor, vore det att ni slutar upp med att slå blå dunster i ögonen på den Svenska befolkningen visavi "rätten" till arbete för alla grupper, och i klartext helt sonika berättar för Svenska folket att vi behöver arbetslöshet för att klara den nationalekonomiska livhanken. Och sluta jaga arbetslösa och utförsäkrade med blåslampa för att rättfärdiga ert behov av befolknings kontroll. Det rimmar nämligen illa med tanke på hur grava systemfel som finns inneboende i ekonomin.

    http://josefsson.net/artikelarkiv/61-daerfoer-far-arbetsloesheten-aldrig-foersvinna.html

    Vänliga försommar hälsningar, Jan Karlsson

    ReplyDelete
  6. Nej, vi behöver inte ha arbetslöshet, full sysselsättning är möjligt. Men vi behöver rörlighet på arbetsmarknaden och det betyder att även när alla som vill och kan har ett jobb så kommer ändå inte arbetslösheten att vara 0% eftersom människor är på väg från utbildning till arbete eller från ett jobb till ett annat. Men att människor skall gå arbetslösa utan att veta att de snart har ett jobb att gå till, det är verkligen inte nödvändigt. Det handlar om politiska prioriteringar.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Vad har hänt med socialdemokratin egentligen?
      Enligt Wigforss så måste ni i sossetoppen vara sinnesjuka hela bunten, eftersom ni tycks anse att arbete är livets mening.

      När forskarvärlden talar om hur automatiseringen kommer att ersätta hälften av de jobb som finns idag, så talar ni om att skapa jobb!
      Varför då?
      För att fortsätta konsumera vår planet helt åt helvete?
      Hur menar ni att välfärdssamhället skall finansieras om det visar sig att forskarna har rätt - att jobben försvinner?
      Är det inte dags att åtminston börja föra debatten istället för att stoppa huvudet i sanden och upprepa mantrat om att ni skall skapa alla dessa jobb - det är ju uppenbarligen väldigt få människor som tror på er ändå. Ni kanske fattar varför opinionssiffrorna sjunker?
      Är det inte bättre att börja tala om livskvalitet istället för arbetslinjen?
      Är det ingen i sossetoppen som kan göra den enkla slutledningen att NPM och lean production-filosofin kan vara en starkt bidragande orsak till de ökande sjuktalen?
      När så många går arbetslösa - varför talar ni inte om att solidariskt dela på jobben genom att förkorta arbetstiden?
      Det finns redan forskning som visar att folkhälsan blir bättre när man kortar arbetsdagen, och försöket i Göteborg stärker befintlig forskning.
      Hur länge räknar ni med att vi skall kunna ha en fortsatt tillväxt på en planet med bnegränsade resurser?
      Ser fram mot utförliga svar på mina frågor.

      Delete