På drygt 100 år har medellivslängden i Europa ökat från 48
till 82 år för kvinnor och från 46 till 76 år för män. Vi blir friskare och
lever längre. Det är en helt fantastisk utveckling. Det finns både positiva och
negativa tecken när man ser till arbetsmarknaden i förhållande till ålder.
Ungdomsarbetslösheten är ett stort och växande problem samtidigt som allt fler
jobbar allt längre. Men inte alla.
Det blir allt mer missvisande att se åldrarna 20-64 år som
den yrkesverksamma åldern. Visserligen faller arbetskraftsdeltagandet kraftigt
efter 65 år men det är ändå 12 % av dem i åldern 66-74 år som arbetar, en
ökning från 9 % för femton år sedan. Mest jobbar man i åldern 60-70 år.
(ålderspensionsutredningen)
Trots att nästan alla 66-åringar tar ut hel ålderspension
(95 % gör det) så är det hela 41 % av 66-åringarna som har arbetsinkomster.
Även bland 71-åringarna är det 21 % som har arbetsinkomster. (SOU 2012:28)
Det är alltså mycket vanligt att både uppbära hel
ålderspension och samtidigt jobba eller driva företag. Begreppet att ”vara
pensionär” har uppenbarligen ändrat innebörd. Att vara pensionär är inte längre
liktydigt med att ha lämnat arbetslivet.
Samtidigt är det många som inte jobbar fram till 65 år. I
åldersgruppen 60-64 år är det hela 40 % som inte arbetar alls. Det beror
huvudsakligen på sjukdom, avgångsvederlag eller svårigheter att hitta ett nytt
jobb. I denna grupp är det en hög andel som är lågutbildade, utrikes födda
eller sjuka.
Vad beror det på att så pass många tvingas bort från
arbetslivet tidigare än man själv skulle vilja? Och vad kan vi göra åt det för
att fler skall kunna jobba längre? Det var temat för en hearing som riksdagens
arbetsmarknadsutskott ordnade 21 mars.
Arbetsmiljön har en helt central betydelse. En rad rapporter
har pekat på behovet av en förbättrad arbetsmiljö för att öka
sysselsättningsgraden högre upp i åldrarna men Arbetsmiljöverket konstaterar i
en rapport (Jobba längre) att det är svårt att hitta bevis för att sådana
åtgärder har genomförts. Det som avspeglas i statistiken är en fortsatt osäker
arbetsmiljö i många yrken och branscher.
Det är anmärkningsvärt att arbetsgivarna tydligen inte
prioriterar denna fråga högre. Än mer anmärkningsvärt är att regeringen
medvetet har nedrustat arbetsmiljöarbetet genom att allvarligt dränera
forskningen när man lade ner hela Arbetslivsinstitutet samtidigt som man
kraftigt skar ned resurserna till Arbetsmiljöverkets inspektioner.
På hearingen 21 mars talade bl a professor Eva Vingård och
visade på sitt stringenta och intelligenta sätt på några av de viktiga hindren
och möjligheterna för 55+are på jobbet. Hon hänvisade också till Juhani
Ilmarinens ”Arbetsförmågehus” som har fyra våningar: Grunden utgörs av hälsa
och funktionsförmåga, om man blir sjuk eller skadad påverkar det självklart
arbetsförmågan i grunden. Nästa våning är Kompetensen, utan rätt kunskap och
kompetens påverkar arbetsförmågan allvarligt. Tredje våningen utgörs av
värderingar, attityder och motivation som också är viktigt för arbetsförmågan.
Den översta våningen utgörs av själva arbetet, arbetsgemenskapen och
ledarskapet. När alla dessa våningar är i finns på plats och i balans, då är
arbetsförmågan som högst.
Hela hearingen sändes av SvT Forum och du som är intresserad
kan ta del av den i efterhand. Den är uppdelad i två delar: del 1 (med bl a
professor Eva Vingård tidigt i sändningen) och del 2 (med bl a min avslutning
sist i sändningen).
Filmrecension: Kompromat – andlöst spännande
-
Kompromat Betyg 4 Svensk biopremiär 10 februari 2023 Regi Jérôme Salle
Andlöst spännande. Det var länge sedan jag såg något som var så rafflande
och nervpi...