Vänsterframgång i chilenska lokalval

Söndag 28 oktober var det lokalval i Chile. Borgmästare och fullmäktige skulle väljas i landets knappt 350 kommuner. Större städer är uppdelade i flera kommuner, t ex består Santiago av mer än 30 kommuner.
Valet var det första med det nya valsystemet som gör alla myndiga medborgare röstberättigade med automatik. Tidigare var man tvungen att registrera sig för att ha rösträtt och det gjorde att drygt 5 miljoner myndiga medborgare inte var röstberättigade i valen (att jämföra med drygt 8 miljoner registrerade väljare). Samtidigt har skyldigheten att rösta tagits bort. Tidigare var den som registrerat sig som röstberättigad också skyldig att rösta. Nu är det frivilligt. Valdeltagandet var en stor besvikelse, bara 39 % röstade. Även om intresset för lokalvalen alltid är betydligt lägre än vid nationella val (kommunerna har mycket begränsat mandat och t ex ingen beskattningsrätt) så kommer det med all säkerhet att bli en diskussion om vad det låga valdeltagandet beror på och vad man bör göra åt det. Förslag som kommer att väckas är t ex att göra det möjligt att rösta utan att vara fysiskt närvarande i sin valkrets genom poströstning eller genom att rösta på annan ort, många chilenare bor fortfarande i exil men något sådant som utlandsröster finns inte. Även förslag om att återinföra röstplikt kommer att föras fram. Trots att det i detta val fanns 5,2 miljoner fler röstberättigade än i förra lokalvalet 2008 så var det 1,5 miljoner färre som röstade. Vi följde valvakan tillsammans med svenska ambassadören och inbjudna gäster på det oerhört vackra nybyggda svenska resisenset i Santiago:

 

Men även om valdeltagandet var lågt så var lokalvalen en välkommen politisk skräll. Oppositionen vann stort och regeringspartierna (RN och UDI) fick se sig besegrade i en lång rad kommuner. Före valet styrdes ungefär halva Chiles befolkning av borgmästare från högerpartierna, idag har dessa partier makten i kommuner motsvarande en tredjedel av medborgarna.
I flera viktiga kommuner var det starka kvinnor från oppositionen som slog ut regerande högermän. Ett sådant exempel är Santiago-kommunen Providencia där Josefa Errázuriz slog ut en blåsvart gammal militär och uttalad Pinochet-anhängare (Labbé). Errázuriz kandiderade som oberoende men liksom många andra ”oberoende” kandidater har hon en tydlig politisk hemvist och hon hör hemma inom vänstern. I kommunen Santiago vann Carolina Tohá (PPD) mot den regerande unge högermannen (Zalaquett). Hennes pappa var vicepresident i Allendes regering och mördades av Pinochet. I Santiago-kommunen Ñuñoa vann Maya Fernández Allende (barnbarn till Allende) knappt mot högerkandidaten (Sabat).
Kommunalvalen var ett historiskt nederlag för Piñeras regering och tidningarnas förstasidor och politiska kommentatorer strödde salt i såren. Jag fick intrycket att oppositionen snarast var överraskad över den stora framgången. Även om missnöjet är stort med den sittande högerregeringen och förtroendet för Piñeras regering mycket lågt så är bedömningen att även förtroendet för oppositionsparterna är relativt lågt.
Oppositionen är samlad inom La Concertatión, en vänster-center-koalition bestående av tre socialdemokratiska partier (PPD, PS och PR ) tillsammans med kristdemokraterna (CS).
Carolina Tohá framstår som en allt starkare politiker som har vuxit de senaste åren. Hon kommer nu att fyra år framåt ha den mycket viktiga posten som Santiagos borgmästare. Det skulle inte förvåna mig om vi får se henne som presidentkandidat i framtiden, kanske till valet 2017?