Bachelet åter som president?

Oppositionen La Concertaión fick ny energi av framgångarna i lokalvalen. Man inser att anledningen till att man förlorade 2009 var att man hade en alltför svag presidentkandidat. En äldre kristdemokratisk man och f.d. president som kandidat signalerade att La Concertación var på väg bakåt snarare än framåt. Michelle Bachelets exeptionellt höga popularitet som president kunde inte föras över på den nya kandidaten. Man får bara vara president i en period (4 år) sedan måste man lämna men får kandidera igen efter att en period har gått. Michelle Bachelet är idag ordförande för UN Women men hon har fortfarande mycket höga popuaritetssiffror (80%!) i Chile. Alla partiaktiva jag talar med säger att det är klart att Bachelet blir Concertacións presidentkandidat nästa år. Man är säker på att vinna med henne som kandidat men det krävs också ett politiskt program. Diskussionen om detta pågår just nu för fullt inom och mellan partierna inom La Concertación. Två stora frågor kommer att vara på agendan: skatter och utbildningssystemet. Men även reformer inom sjukvården för att ge fler chilenare tillgång till sjukvård och ett pensionssystem som inte lämnar en stor del av befolkningen helt utan pension.
En skattereform behövs dels för att fördela bördorna mer rättvist och dels för att öka de totala skatteintäkterna för att kunna finansiera reformer inom utbildning och sjukvård. Den viktigaste skatteintäkten är idag momsen. Majoriteten av medborgarna, 70-75 %, betalar ingen inkomstskatt.
Utbildningssystemet har dålig kvalitet. Studentprotesterna har varit omfattande och även den sittande Piñera-regeringen har tvingats att höja företagsbeskattningen för att finansiera satsningar inom utbildningen. Kvalitetsproblemen är omfattande, lärarna i skolorna håller inte måttet. Bara 30 % av nyutexaminerade lärare hade efter fem års högskoleutbildning klarat ett test. Skillnaderna inom utbildningssystemet är så stora att utbildningar från vissa universitet över huvudtaget inte är gångbara på marknaden. Privata skolor, även de med statlig finansiering, tar ut höga avgifter vilken ytterligare förstärker skillnaderna.
En utmaning för La Concertación (liksom för alla partier i Chile) är att engagera ungdomar. Det låga valdeltagandet i lokalvalen bekymrar. Man vet ännu inte vilka som valde att inte rösta men man tror att de unga inte tycker att valet påverkar deras vardag.
Valsystemet och konstitutionen i Chile är från Pinochet-tiden vilket gör det mycket svårt att göra större reformer. Alla stora förändringar kräver 85%-ig majoritet i parlamentet. Samtidigt är valsystemet uppbyggt så att det i princip alltid leder till en jämn ställning mellan höger och vänster i parlamentet. I varje valkrets väljs två parlamentsledamöter. För att en valkoalition skall ta båda mandaten krävs att man får minst 2/3 av rösterna i valkretsen annars blir det ett mandat till vardera sidan. Det betyder normalt att högern blir överrepresenterad i parlamentet.

Konstitutionen är ett svårlösligt problem eftersom förändringar kräver att även högerpartierna aktivt röstar för en reform eftersom det krävs 85 %-ig majoritet. Under Pinochet styrde de neoliberala ”Chicago Boys” och statens roll krymptes från stor till ett minimum. T ex så privatiserades allt vatten i hela landet, alla sjöar och floder. Staten roll i det chilenska samhället och i den chilenska ekonomin är nu mycket liten och det gör att det politiska utrymmet är begränsat eftersom förändringar av detta kräver konstitutionella reformer som i praktiken är omöjliga.
I lokalvalen i söndags vann La Concertatión i viktiga kommuner med högutbildade och höginkomsttagare t ex i Santiago, Providencia och Ñuñoa vilket är ett tecken på att man brett inom den chilenska befolkningen vill se högre kvalitet i välfärdens tjänster. Framförallt gäller detta utbildningssystemet och sjukvården. Under förra året var det omfattande strejker och protester bland studenter på landets gymnasier och universitet. Studentprotesterna gällde klassklyftorna inom utbildningssystemet och bristen på kvalificerade lärare. Studenterna ifrågasatte den chilenska ekonomiska modellen och vill ha offentliga lösningar istället för marknadsbaserade. Studentprotesternas stora stöd i den allmänna opinionen visar att det finns en bra grund för ett reforminriktat program i nästa års presidentval och nationella val.