Oppositionen
La Concertaión fick ny energi av framgångarna i
lokalvalen. Man inser att anledningen till att man förlorade 2009 var att man
hade en alltför svag presidentkandidat. En äldre kristdemokratisk man och f.d.
president som kandidat signalerade att
La Concertación var på
väg bakåt snarare än framåt. Michelle Bachelets exeptionellt höga popularitet
som president kunde inte föras över på den nya kandidaten. Man får bara vara
president i en period (4 år) sedan måste man lämna men får kandidera igen efter
att en period har gått. Michelle Bachelet är idag ordförande för UN Women men
hon har fortfarande mycket höga popuaritetssiffror (80%!) i Chile. Alla
partiaktiva jag talar med säger att det är klart att Bachelet blir Concertacións
presidentkandidat nästa år. Man är säker på att vinna med henne som kandidat
men det krävs också ett politiskt program. Diskussionen om detta pågår just nu
för fullt inom och mellan partierna inom
La Concertación. Två
stora frågor kommer att vara på agendan: skatter och utbildningssystemet. Men
även reformer inom sjukvården för att ge fler chilenare tillgång till sjukvård
och ett pensionssystem som inte lämnar en stor del av befolkningen helt utan
pension.
En skattereform behövs dels för att fördela bördorna mer
rättvist och dels för att öka de totala skatteintäkterna för att kunna
finansiera reformer inom utbildning och sjukvård. Den viktigaste skatteintäkten
är idag momsen. Majoriteten av medborgarna, 70-75 %, betalar ingen
inkomstskatt.
Utbildningssystemet har dålig kvalitet. Studentprotesterna
har varit omfattande och även den sittande Piñera-regeringen har tvingats att
höja företagsbeskattningen för att finansiera satsningar inom utbildningen.
Kvalitetsproblemen är omfattande, lärarna i skolorna håller inte måttet. Bara
30 % av nyutexaminerade lärare hade efter fem års högskoleutbildning klarat ett
test. Skillnaderna inom utbildningssystemet är så stora att utbildningar från
vissa universitet över huvudtaget inte är gångbara på marknaden. Privata
skolor, även de med statlig finansiering, tar ut höga avgifter vilken
ytterligare förstärker skillnaderna.
En utmaning för
La Concertación (liksom för alla partier i Chile) är
att engagera ungdomar. Det låga valdeltagandet i lokalvalen bekymrar. Man vet ännu
inte vilka som valde att inte rösta men man tror att de unga inte tycker att
valet påverkar deras vardag.
Valsystemet och konstitutionen i Chile är från
Pinochet-tiden vilket gör det mycket svårt att göra större reformer. Alla stora
förändringar kräver 85%-ig majoritet i parlamentet. Samtidigt är valsystemet
uppbyggt så att det i princip alltid leder till en jämn ställning mellan höger
och vänster i parlamentet. I varje valkrets väljs två parlamentsledamöter. För
att en valkoalition skall ta båda mandaten krävs att man får minst 2/3 av
rösterna i valkretsen annars blir det ett mandat till vardera sidan. Det
betyder normalt att högern blir överrepresenterad i parlamentet.

Konstitutionen är ett svårlösligt problem eftersom
förändringar kräver att även högerpartierna aktivt röstar för en reform
eftersom det krävs 85 %-ig majoritet. Under Pinochet styrde de neoliberala
”Chicago Boys” och statens roll krymptes från stor till ett minimum. T ex så
privatiserades allt vatten i hela landet, alla sjöar och floder. Staten roll i
det chilenska samhället och i den chilenska ekonomin är nu mycket liten och det
gör att det politiska utrymmet är begränsat eftersom förändringar av detta
kräver konstitutionella reformer som i praktiken är omöjliga.
I lokalvalen i söndags vann
La Concertatión i
viktiga kommuner med högutbildade och höginkomsttagare t ex i Santiago,
Providencia och Ñuñoa vilket är ett tecken på att man brett inom den chilenska
befolkningen vill se högre kvalitet i välfärdens tjänster. Framförallt gäller
detta utbildningssystemet och sjukvården. Under förra året var det omfattande
strejker och protester bland studenter på landets gymnasier och universitet.
Studentprotesterna gällde klassklyftorna inom utbildningssystemet och bristen
på kvalificerade lärare. Studenterna ifrågasatte den chilenska ekonomiska
modellen och vill ha offentliga lösningar istället för marknadsbaserade.
Studentprotesternas stora stöd i den allmänna opinionen visar att det finns en
bra grund för ett reforminriktat program i nästa års presidentval och
nationella val.
No comments:
Post a Comment