Unga skall jobba eller studera

Var fjärde ung människa i åldern 15-24 år ägnar sig varken åt studier eller heltidsarbete. Svensk Näringsliv har låtit SCB göra en kartläggning som presenteras idag på DN Debatt. Undersökningen visar att det handlar om 320 000 ungdomar. Det är oerhörda siffror. Regeringen har på olika sätt försökt att snacka bort ungdomsarbetslösheten genom att kritisera de mått som används. Det går alltid att diskutera vilka mått som är bäst på att mäta. Men problemet med en oerhört hög ungdomsarbetslöshet kvarstår. Kartläggningen visar dessutom att av de unga som arbetar har var tredje ungdom ett arbete där de inte fullt ut kan använda sin utbildning eller kompetens. Sverige lyckas sämre än andra länder med att få ungdomar i arbete. Om man jämför ungdomsarbetslösheten med den totala arbetslösheten i gruppen 25-54 år mellan olika länder så ser man att Sverige har den högsta kvoten av alla. Det betyder alltså att i förhållande till det allmänna läget på arbetsmarknaden så är Sverige sämst i hela OECD-området på att få unga i arbete (siffrorna från år 2010).

Även om många unga så småningom hittar sin plats på arbetsmarknaden så är det förfärande 100 000 unga som varken studerar eller arbetar under ett helt år. Många av dem fastnar i ett utanförskap och är inaktiva även nästkommande år.
Istället för att ägna sig åt att kritisera mätmetoder och internationellt vedertagen statistisk borde regeringen sätta ungdomsarbetslösheten högst på dagordningen. Dagens situation är helt oacceptabel. Att inte agera nu är farligt för framtiden.
Svensk Näringsliv påpekar mycket riktigt i sin artikel att ”Situationen skapar stora luckor i utbudet av erfaren arbetskraft om tio till femton år. Redan i dag anger arbetsgivare att det enskilt allvarligaste tillväxthindret är bristen på erfaren arbetskraft. Utbildning och att samla värdefull erfarenhet i arbetslivet är en investering i unga människors framtid. Hur väl unga som grupp lyckas med detta avgör inte bara deras enskilda öden utan också landets framtida välfärd och välstånd. En central fråga är därför hur stor andel av unga som är fullt aktiva med att investera i sin framtid.”
Regeringens recept har misslyckats. Det är dags att byta inriktning. För att unga skall få jobb och utbildning krävs en kraftsamling och att man vågar pröva nya vägar:

• Utbildningskontrakt för unga arbetslösa utan gymnasiekompetens som kombinerar jobb och studier
• Avtalade introduktionsanställningar med utbildningsinnehåll och handledare enligt Löfven-modellen
• Samarbete mellan skola och arbetsliv
• Fler utbildningsplatser inom yrkeshögskola, folkhögskola, vuxenutbildning och högskola
• Rätt till insatser från första dagen hos Arbetsförmedlingen
• Utbildningsvikariat där en arbetslös får jobb när ordinarie personal får kompetensutveckling
• Högre kvalitet i gymnasiets yrkesprogram och grund för livslångt lärande
• Utbildade handledare