Nyamko-effekten ger färre kvinnor i styrelserna

Framgångsrikt jämställdhetsarbete bygger på systematik och uthållighet. Det krävs strategisk viktiga och politiska modiga beslut och det gäller att inte ge sig. Med den borgerliga regeringen tillträde 2006 - då vi fick en jämställdhetsminister som varken är feminist eller synlig – byttes politiska beslut ut mot allmänt välmenande uttalanden. Det börjar nu märkas. På område efter område vänds nu utvecklingen åt fel håll eller står och stampar när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett sådant område än andelen kvinnor i börsbolagens styrelser. Under de senaste 20 åren har andelen kvinnor stadig ökat år från år men nu har trenden vänt och andelen kvinnor minskar nu något. Efter årets bolagsstämmor är det idag bara 23,6 % kvinnor i bolagsstyrelserna. Jag tror att detta är en direkt effekt av att jämställdhetsministern helt avfärdar tanken på att lagstifta eller på annat sätt påverka könsfördelningen i bolagsstyrelserna. Man kan prata om en Nyamko-effekt som gör att andelen kvinnor i bolagsstyrelserna nu minskar.
Att en jämn könsfördelning är önskvärd anser faktiskt näringslivet själva. I den kod för bolagsstyrning som gäller för alla bolag på Stockholmsbörsen sägs att man skall eftersträva en jämn könsfördelning i bolagens styrelser. Detta är alltså den kod som alla bolag måste följa eller, om man av något skäl inte gör det, skriftligt motivera varför man inte gör det.
Om koden inte får önskad effekt – och just nu går alltså utvecklingen åt fel håll – så måste politiken enligt min mening vara beredd att lagstifta. Även näringslivsföreträdare som t ex P G Gyllenhammar har tagit ställning för kvotering.
Vi socialdemokrater vill ha en dialog med näringslivet och hoppas att koden för bolagsstyrning skall användas som ett skarpt styrinstrument för Stockholmsbörsen. Men om det inte leder till den jämna könsfördelning som koden säger så är vi beredda att lagstifta om att minst 40 % av ledamöterna i bolagsstyrelserna skall vara kvinnor/män.
Självklart är det ägarna som har ansvaret för styrelsens sammansättning, men det står inte i strid med att man också kan styra via lagstiftning. Redan idag finns t ex regler som säger att det skall finnas arbetstagarrepresentanter i styrelserna.
Även inom EU är frågan om könsfördelningen i bolagsstyrelserna aktuell. EU-kommissionens vice ordförande Viviane Reding förbereder nu förslag om kvotering till bolagsstyrelserna på EU-nivå. Frivillig-linjen har inte gett resultat och ett förslag nu skall presenteras i oktober. Flera andra EU-länder stödjer tanken på att ta initiativ för att nå en jämnare könsfördelning. Men den svenska jämställdhetsministern säger nej.
Reding skrev i en debattartikel i våras: ”Att krossa glastaket för kvinnor i bolagsstyrelserna är en gemensam utmaning för Europas ekonomi. Vi har inte längre råd att slösa bort kvinnliga talanger. Upprepade misslyckanden att uppmuntra och möjliggöra för kvinnor att fullt ut utnyttja sin potential har kostat oss dyrt. I dessa utmanande tider är insatserna för höga för att behålla status quo. Det är dags att agera nu.”
Det är bara att hålla med.