04 April 2012

Vem skall få a-kassa?

En usel arbetslöshetsförsäkring är en grundbult i regeringens ”arbetslinje”. Nyligen uttryckte regeringspartierna det så här: ”förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen är den av regeringens arbetsmarknadsreformer som i högst grad bidrar till minskad arbetslöshet, enligt den uppföljning av sysselsättningspolitiken som redovisades i 2011 års ekonomiska vårproposition.” Uppenbarligen har denna politik inte fungerat eftersom arbetslösheten är högre, och sysselsättningsgraden lägre, än innan regeringen började genomföra sin politik. Men regeringens tilltro till den egna politiken är fortsatt stark. Genom att bara en bråkdel av de arbetslösa omfattas av arbetslöshetsförsäkringen och genom att de som får a-kassa bara får en mycket låg ersättning så skall de arbetslösa bli mer villiga att ta ett jobb. Problemet med detta resonemang är att för att det skall fungera så måste det finnas jobb att söka och den som är arbetslös måste ha rätt kompetens för att kunna få de lediga jobben. Och det är där Sverige har problem. Delvis som en konsekvens av att regeringen hårdnackat sagt nej till konstruktiv näringspolitik för fler och växande företag och nej till att satsa på utbildning för dem som är arbetslösa. Resultatet har inte blivit att fler i befolkningen arbetar utan att de som är arbetslösa har blivit fattigare.
Till min förvåning kunde jag i morse i radion höra moderaten TomasTobé, som är ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, låta påskina att med ett inkomstvillkor istället för ett arbetsvillkor i försäkringen så skulle fler kunna omfattas och få a-kassa vid arbetslöshet. Men så enkelt är det inte.
För att fler skall kunna få a-kassa när de blir arbetslösa måste man skjuta till mer pengar till försäkringen. Och regeringen säger att a-kassan inte får kosta en krona mer än idag. Då går det heller inte att förbättra försäkringen eller att låta fler omfattas av den. Enkel logik. Vi socialdemokrater vill att fler skall kunna kvalificera sig till försäkringen, att alla skall ha råd att vara med och att försäkringen skall förbättras så att de flesta faktiskt får ut 80 % av sin tidigare inkomst när man bli arbetslös. En bra försäkring kostar mer pengar ur statskassan men ger också en bättre fungerande arbetsmarknad och en viktig trygghet för den enskilde. Därför prioriterar vi ganska stora resurser för detta i vårt budgetalternativ.
Vad menas egentligen med inkomstvillkor respektive arbetsvillkor? Idag måste du ha jobbat minst 80 timmar i månaden under minst sex månader det senaste året för att vara berättigad till a-kassa. Det kallas arbetsvillkoret. En viktig del i regeringens försämring av försäkringen var att man skärpte arbetsvillkoret, som tidigare var 70 timmar i månaden, vilket resulterade i att i princip alla som arbetar halvtid blev diskvalificerade. Därför är det bara ungefär var tredje arbetslös som idag uppfyller arbetsvillkoret och kan få någon ersättning.
Om man istället skulle ha ett inkomstvillkor innebär det att man skulle bli berättigad till a-kassa om man har nått upp till en viss inkomst minst sex månader det senaste året. Det finns både för- och nackdelar med ett sådant förslag. Fördelen är att det kan bli väldigt enkelt och att man kan slippa de krångliga intygen där man måste redovisa exakt hur många timmar man faktiskt har jobbar. Eftersom inkomst är en enklare uppgift att få ut så skulle väntetiderna i försäkringen bli kortare. Nackdelen är att det blir väldigt olika villkor för olika individer beroende på inkomst. Den som har låg inkomst måste jobba jättemycket mer för att bli berättigad till a-kassa medan en höginkomsttagare omfattas av försäkringen genom ett lägre arbetsvillkor. En hotellstäderska kanske måste jobba mer än halvtid för att klara villkoret medan en konsult kan uppnå den inkomsten på en dags arbete.
Om det skall vara arbetad tid eller inkomst som definierar det villkor som krävs för att kvalificera sig till försäkringen tål att diskuteras. Fördelar och nackdelar måste vägas mot varandra. Två saker är viktiga:
  • Arbetslöshetsförsäkringen skall ge inkomsttrygghet vid omställning, dvs när man blir arbetslös och förlorar en inkomst skall man ha en trygghet under tiden av omställning till ett nytt jobb, det skall inte vara en medborgarlön för alla som av något skäl inte arbetar.
  • De allra flesta som jobbar skall kunna omfattas av försäkringen. Det kräver att kvalificeringsvillkoren inte är fullt så snäva som idag och att avgiften till försäkringen sänks och bli lika för alla.
För att det skall bli möjligt måste man över statsbudgeten anslå med pengar till arbetslöshetsförsäkringen än man gör idag. Detta säger regeringen nej till. När vi socialdemokrater vill ta ansvar för en bra försäkring som ger trygghet och rörlighet på arbetsmarknaden hojtar moderaterna om ”bidrag” och prioriterar skattesänkningar.


No comments:

Post a Comment