Jämställdhetsrevision

Sedan 2008 toppar Sverige inte längre World Economic Forums jämställdhetsmätningar. De nordiska grannarna har gått om och Sverige ligger numera på fjärde plats. Det var länge sedan det togs några radikala steg framåt och vi sackar nu efter andra länder. Att Sverige trots allt fortfarande har en tätposition är främst tack vare tidigare strategiskt viktiga och politiskt modiga reformer som t ex att beskatta individens inkomst istället för familjens, utbyggnaden av barnomsorgen, föräldraförsäkringen, fria aborter och lagstiftning mot diskriminering liksom idogt opinionsarbete av engagerade feminister och kvinnoorganisationer. Sedan flera år finns jämställdhetspolitiska mål som antagits av regering och riksdag. Det är fina formuleringar om jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställt deltagande i arbetslivet och jämställda arbetslivsvillkor, att mäns våld mot kvinnor skall upphöra och om jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Men har det blivit mer än vackra ord av dessa mål?
Det är dags att granska om regeringens samlade politik verkligen leder till att målen kan uppnås. Jämställdhetspolitiken kan inte reduceras till en enstaka bonus här eller några projektbidrag där. I så fall kommer Sverige att fortsätta att sacka efter. Det måste istället handla om hela politikens utformning. Politiska förslag får ofta, men inte alltid, olika konsekvenser för kvinnor/flickor än för män/pojkar.
Politiska förslag som kan förändra samhället och alla kvinnors möjligheter måste grundas på kunskap. Kvalificerade analyser av skillnaderna mellan kvinnors och mäns villkor är avgörande. Systematik, fakta och analys har alltid varit kvinnors bästa vän. Därför behövs nu också en granskning av politikens effektivitet. Det behövs en jämställdhetsrevision.
Riksrevisionens uppgift är att granska om de statliga åtgärderna för att uppnå de statliga målen fungerar effektivt. Det är dags att tillämpa detta angreppssätt även på jämställdhetens område för att debatten om vilka åtgärder som leder till jämställda villkor skall kunna grundas på kunskap och inte på önsketänkande. Därför föreslår jag idag i ett brev till Riksrevisionen en jämställdhetsrevision utifrån de statliga målen.
Frågor som jag tror många vill ha svar på handlar om:

• Lönerna. Skillnaden mellan kvinnor och mäns reella inkomst per månad är 7 600 kronor. Varje månad. På tio år är det pengar nog för att köpa ett hus. Lägre inkomster ger också lägre pension. Idag har drygt var tredje kvinna, 36 procent, i åldern 25–34 år minst treårig eftergymnasial utbildning medan mäns andel är 24 procent. Ändå motsvarar kvinnors löner fortfarande endast 85,7 procent av mäns löner, om vi räknar om alla löner till heltid. En nyexaminerad civilingenjör tjänar xxxx kr mindre per månad om hon är kvinna jämfört med en man (siffran finns i BP). Har politiken verkligen bidragit till ekonomisk jämställdhet?
• Arbetslinjen. Kvinnor jobbar i mycket högre utsträckning än män deltid, har osäkra visstidsanställningar eller kallas vid behov. I manligt dominerade branscher jobbar man heltid men i kvinnodominerade verkar det oförklarligt svårt att göra heltid tid till norm. Mer än hundra tusen kvinnor vill jobba mer än de gör idag, men får inte det Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män är idag större än på tjugo år. Har politiken effektivt påverkat kvinnors möjligheter att försörja sig genom arbete på heltid? 
• Hemarbetet. Kvinnor ägnar ungefär en timme mer per dag åt obetalt hemarbete än män, medan männen lönearbetar ungefär en timme mer per dag än kvinnor. Den som är föräldraledig betalar idag väsentligt högre skatt än den förälder som jobbar, vårdnadsbidrag och bonus i föräldraförsäkringen har införts.  Har politiken effektivt bidragit till en jämn fördelning av det obetalda hemarbetet?
• Makten. Kvinnor som gör karriär slår förr eller senare i glastaket – hit men inte längre. Det finns i näringslivet och i samhället, men även i politiken. Det är idag vanligare bland börs-vd:ar att heta Anders eller Johan än att vara kvinna och vd. Har politiken bidragit till en jämn könsfördelning när det gäller företagande, makt och inflytande? 
• Våld. Under förra året anmäldes 27 800 fall av misshandel av kvinnor. Antalet anmälda fall av kvinnomisshandel har ökat kraftigt under lång tid. Särskilt gäller det våld mot ensamstående mödrar och våld mot kvinnor i yrkeslivet. Leder politiken effektivt mot målet att stoppa mäns våld mot kvinnor?

Vi socialdemokrater tar jämställdheten på allvar och är beredda att använda politiken för att förändra Sverige. Vi har gjort det tidigare och vi vill göra det igen.  En jämställdhetsrevision skulle ge god kunskap som grund för nya strategiskt viktiga och politiskt modiga förslag som kan skapa ett Sverige där kvinnor har hela lönen och halva makten.