Jobbskatteavdraget och jobben

Moderaterna vann valet 2006 på två frågor: jobben och utanförskapet. De rivstartade med att genomföra sitt politiska program: skattesänkningar, privatiseringar och utförsäkringar. Nu efter fem och ett halvt år är det dags att granska resultatet:

• Sysselsättningen har sjunkit. Det är en lägre andel av befolkningen som arbetar idag jämfört med innan Reinfeldt regering tillträdde. Antalet personer som arbetar har ökat med 82 000 men befolkningen i arbetsför ålder har ökat procentuellt lite mer, vi har aldrig varit fler människor i arbetsför ålder i vårt land än vi är idag. Sysselsättningsgraden, dvs den andel av befolkningen som är i arbete, har sjunkit från 66,1 % i december 2006 till 65,7 % i december 2011.
• Det så kallade utanförskapet är kvar. Enligt den definition som moderaterna använde i valrörelsen 2006 var utanförskapet 922 000 i oktober 2006 och 907 000 i oktober 2011 (siffror från Riksdagens Utredningstjänst). En minskning med 15 000 som ligger inom den statistiska felmarginalen.

Och nu ökar arbetslösheten från en redan mycket hög nivå. Det kan inte beskrivas som något annat än ett misslyckande.

Regeringen Reinfeldts paradgren har varit jobbskatteavdrag. Skattesänkningar för dem som jobbar, och därmed ökad relativ skatt för dem som är föräldralediga eller pensionärer, skulle skapa nya jobb, sa man.
Detta påstående har nyligen utvärderats av regeringens egen myndighet Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). De konstaterar efter en omfattande analys att det inte går att säga att jobbskatteavdraget har ökat sysselsättningen. IFAU-rapporten visar att det inte går att dra några trovärdiga slutsatser alls av jobbskatteavdragets effekter på sysselsättningen.
80 miljarder i skattesänkningar utan bevisad effekt på jobben.
Regeringens s.k. arbetslinje har alltså inte lett till att fler har fått arbete, tvärtom är det en mindre andel av befolkningen som jobbar idag jämfört med innan regeringen började genomföra sin politik. Beteckningen ”arbetslinje” är alltså falsk. Effekten av regeringens politik är att istället de som är sjuka eller arbetslösa har blivit fattigare. En bättre beteckning på regeringens politik fattigdomslinjen. Saker och ting bör kallas vid sitt rätta namn.