31 October 2011

Kvinnors löner

Män tjänar mer pengar än kvinnor. Den genomsnittliga månadslönen för kvinnor i Sverige är 26 200 kr medan männens genomsnittliga månadslön är 30 600 kr. Den kvinnliga månadslönen är alltså bara 85 % av den manliga. Det är en väsentlig skillnad som återspeglar att kvinnors och mäns arbete värderas olika. Kvinnligt dominerade yrken värderas systematiskt lägre lönemässigt än manligt dominerade yrken.

Men även om man justerar lönestatistiken för olika lönepåverkande faktorer, t.ex. yrke, utbildning och ålder genom s.k. standardvägning, så kvarstår en löneskillnad på 6 % mellan kvinnor och män.
I budgetpropositionens jämställdhetsbilaga konstateras:
”Generellt har de mansdominerade yrkena en högre medellön än de kvinnodominerade. Så länge lönerelationerna eller andelen kvinnor och män i olika yrken inte utjämnas kommer kvinnors löner i genomsnitt att förbli lägre än mäns. Även om könsfördelningen utjämnas mellan olika yrken är detta inte någon garanti för att lönerna utjämnas, eftersom kvinnor i allmänhet har lägre lön än män även inom en och samma yrkesgrupp. De ojämställda lönerna etableras redan vid inträdet på arbetsmarknaden. Kvinnor erbjuds och begär lägre ingångslön än män. En undersökning visar t.ex. att kvinnliga ingenjörer får drygt 1 000 kronor mindre i månadslön än män redan på sitt första jobb efter avslutad utbildning.”
Det är dyster läsning.

Om man dessutom väger in det faktum att det främst är kvinnor som arbetar deltid, visstid eller på vikariat förvärras bilden. Kvinnor och män arbetar ungefär lika mycket men kvinnor lägger mer tid på obetalt hemarbete än män medan männen lönearbetar i större utsträckning, som jag skrev om i mitt förra blogginlägg.

Den faktiskt utbetald arbetsinkomsten är därför 19 100 kr per månad för kvinnor och 26 700 kr per månad för män. Det skiljer alltså 7 600 kr mellan den genomsnittliga kvinnans lön och den genomsnittliga mannens. Det är mycket pengar. Varje månad. På ett år blir det 91 200 kr. På elva år blir det en miljon kronor. Och låg lön ger låg pension.
Kvinnors löner måste sättas högst på dagordningen för jämställdhet. Det handlar om stora skillnader i inkomster varje dag, varje år och över livet.

25 October 2011

Betalt eller obetalt arbete?

På moderatstämman i helgen gick Filippa Reinfeldt till storms mot att jämställdhet skulle ha något med fördelningen av hemarbetet att göra. Hon fick ombuden med sig och meningen ”jämn fördelning av oavlönat hushållsarbete” ströks ur programmet.

Beslutet tydliggör vilka skygglappar moderaterna har och varför de aldrig kommer att bli ett parti som kan verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhet sker inte av sig själv. Det krävs målmedvetet, uthålligt och modigt politiskt arbete. Fördelningen av hemarbetet är något av det som är svårast att påverka med politiska medel samtidigt som det är helt avgörande för att kvinnor skall kunna delta på arbetsmarknaden på samma villkor som män.
SCB:s nyligen genomförda Tidsanvändningsundersökning visar att kvinnor idag ägnar i genomsnitt 4 timmar per dag åt obetalt hemarbete medan män i genomsnitt lägger ner 45 minuter mindre per dag åt detta. Här nedan ser du hur tiden fördelar sig:

Kvinnor ägnar alltså 23 % mer tid åt hemarbete än män.
Kvinnor får betalt för sitt arbete i genomsnitt 5,2 timmar per dag. Män förvärvsarbetar i genomsnitt en dryg timme mer per dag. Kvinnor har  en genomsnittlig arbetstid på ca 29 timmar i veckan och män 35 timmar per vecka. Män förvärvsarbetar alltså 21% mer än kvinnorna. (Uppgifterna gäller ålder 20-64 år)

För mig är det självklart att det finns ett samband mellan att kvinnor gör mer hemarbete än män och att män lönearbetar mer än kvinnor. Totalt sett arbetar män och kvinnor ungefär lika mycket, men fördelningen mellan betalt och obetalt arbete skiljer sig. Detta är en fundamental politisk fråga som inte kommer att ändra sig av sig själv. Och uppenbarligen inte av den moderatledda regeringen. Här krävs en ny och målmedveten politik för jämställdhet mellan kvinnor och män.

24 October 2011

Hållbart arbetsliv

Arbetet är centralt i många människors liv. Vi känner stolthet över vårt arbete, vi känner gemenskap med våra arbetskamrater och vi känner tillfredställelse när arbetsdagen eller arbetsuppgiften är avklarad. Jag har haft förmånen att få leda arbetet med att ta fram ett nytt arbetsmiljöpolitiskt program för socialdemokraterna. Det har varit mycket stimulerande. Och viktigt!

Sverige står inför en demografisk utmaning där allt färre i arbetsför ålder skall försörja allt fler äldre. För att klara detta är det helt avgörande att investera i bra miljö och villkor i arbetslivet. Färre än hälften arbetar ända fram till 65 år idag. Att så många avslutar sitt yrkesliv i förtid beror knappast, som regeringen tror, på att skatten är för hög. Istället handlar det om att många människor arbetar under förhållanden som sliter ut människor både kroppsligt och själsligt.
Det moderna arbetslivet är på många sätt resultatet av det som arbetarrörelsen under lång tid slagits för. Tunga lyft, slitiga och farliga miljöer har försvunnit för väldigt många löntagare. Arbetsorganisationerna är mer platta och inflytandet över det egna arbetet större. Möjligheterna till karriär och personlig utveckling i jobbet ökar för många. Men inte för alla. För samtidigt ser vi en tudelning av arbetsmarknaden där arbetsvillkoren och arbetsmiljön för många utvecklas i fel riktning. Detta är delvis en effekt av regeringens politik med nedskärningar i offentlig verksamhet, färre arbetsmiljöinspektioner, nedlagd arbetslivsforskning och en försvagad ställning för kollektivavtalen och de fackliga organisationerna. Det moderna arbetslivet rymmer också nya arbetsmiljöproblem som att allt fler upplever stress och press, känslan av att inte räcka till. Många vittnar om obetald övertid och arbetsgivare som tar för givet att de anställda skall finnas tillgängliga även på kvällar, helger och semestrar.
Vi socialdemokrater tar dessa utmaningar på allvar och idag presenterade jag vårt omfattande arbetsmiljöprogram för ett hållbart arbetsliv och de satsningar med 100 miljoner kr per år på förbättrad arbetsmiljö som vi har i vårt budgetalternativ. Vi föreslår bland annat:
• Ökade resurser till Arbetsmiljöverket för fler inspektioner och moderna föreskrifter. Riktade satsningar för att myndigheten skall kunna specialgranska företag med hög risk för skador, många visstidsanställda och/eller med stor andel utländsk arbetskraft.
• Utökat uppdrag för regionala skyddsombud med rätt att besöka och bygga upp ett strukturerat arbetsmiljöarbete också på arbetsplatser där det finns kollektivavtal men saknas medlemmar. Vi anslår pengar till utbildning och upprustning av RSO-verksamheten.
• Utveckla en kvalitetssäkrad företagshälsovård där parterna har ett gemensamt inflytande.
• Kartlägga den obetalda övertiden och initiera ett nytt utvecklingssamarbete mellan staten, forskningen och parterna kring det moderna arbetslivet. Ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att utveckla föreskrifter om psykosocial arbetsmiljö och bygga upp kompetens kring mobbning och kränkande behandling.
• Initiera ett forskningsprojekt att stärka kvinnors arbetsmiljö samt lagstifta om lönekartläggning och handlingsplaner hos alla arbetsgivare med minst tio anställda. Satsa resurser för barnomsorg på obekväm arbetstid.
• Lagstifta om rätt till heltid och begränsningar av möjligheten att stapla visstidsanställningar på varandra.
• Avskaffa Lex Laval och säkerställa att svenska kollektivavtal skall gälla för alla som jobbar i Sverige. Ge huvudentreprenören ansvar för att underentreprenörer följer gällande löne- och arbetsvillkor.
• Inför en nollvision för dödsolyckor.
• Satsa på arbetsmiljöforskningen och samla den i ett nationellt centrum. Inrätta ett beredningsorgan med företrädare för departement, myndigheter, akademin och parterna för att ge råd till regeringen om arbetslivsforskningens inriktning och omfattning.
Vi socialdemokrater välkomnar det moderna arbetslivet. Vi vill se ett modernt arbetsliv där löntagarnas intressen står i centrum. Ett arbetsliv där människor trivs, har möjligheter till inflytande över sin arbetssituation och kan utvecklas i jobbet. Ta del av hela rapporten genom att klicka här.

09 October 2011

Aubry eller Hollande?

Idag börjar primärvalet i det franska Socialistpartiet för att utse vem som skall bli partiets presidentkandidat. Det är första gången man gör det möjligt för allmänheten att vara med och utse kandidaten. Det är inte bara partimedlemmar som kan rösta i primärvalet utan alla fransmän som vill kan vara med. Kravet är att man skall sympatisera med partiets värderingar och dessutom betala en euro föra att få rösta. Det skall bli väldigt spännande att följa detta!
Det är naturligtvis spännande att se vem av kandidaterna som blir vald. Troligen kommer det att stå mellan den nuvarande partiordföranden Martine Aubry och den tidigare partiordföranden Francoise Hollande. Båda är välkända profiler i fransk politik. Aubry är borgmästare i den stora staden Lille och har tidigare varit arbetsmarknadsminister när Socialistpartiet hade regeringsmakten. Martine Aubry är dotter till Jacques Delors, tidigare ordförande i EU-kommissionen. Hollande är ordförande i regionparlamentet i Corrèze och var Socialistpartiets ordförande i många år. Francoise Hollande var tidigare gift med Ségolène Royal som var partiets presidentkandidat i förra valet. Royal kandiderar också hon för att återigen bli partiets kandidat men bedöms ha mindre stöd än tidigare.
Men själva primärvalet är också mycket intressant att följa. Hur stort är intressent från allmänheten att delta? Kommer detta leda till att fler engagerar sig i politiken och att intresset för Socialistpartiet ökar? Eller kommer vi att få se att politiska motståndare registrerar sig för att rösta i primärvalet för att försöka rösta fram en kandidat som har små möjligheter att vinna över Sarkozy? Jag tycker att det är modigt av Socialistpartiet att pröva denna modell och jag ser fram emot att ta del av deras lärdomar och erfarenheter efteråt.
Nicolas Sarkozy, den nuvarande presidenten som representerar högerpartiet UMP, är allt mer pressad och missnöjet med honom är stort. Men presidentvalet är först i vår och mycket kan hända innan dess. Inte minst blir den ekonomiska utvecklingen i Europa, och främst inom eurozonen, mycket viktigt för hur fransmännen kommer att rösta i maj nästa år.

07 October 2011

Medborgarskap lika för alla

Alla medborgare ska ha samma rättigheter. Det är grundläggande både för vår syn på människovärdet och på medborgerliga rättigheter.

Idag rapporterar media att socialdemokraternas talesperson i justitieutskottet Morgan Johansson vill införa någon form av medborgarskap ”på prov” som kan återkallas om personen begår brott så att han eller hon kan utvisas. Jag åtgår från att Morgan Johansson är felciterad.
Jag kan aldrig acceptera en sådan ståndpunkt. Medborgarskapet är ett och odelat och måste gälla lika för alla oavsett bakgrund. Allt annat leder katastrofalt fel.

06 October 2011

Pappamånader fungerar - inför fler!

Kvinnor har lägre lön än män. Det har flera olika orsaker. Ett skäl är att det är kvinnor som tar ut lejonparten av föräldraförsäkringen och som oftare än män är hemma för att vårda sjukt barn. Det gör att arbetsgivarna betraktar kvinnor som kollektiv som osäkrare arbetskraft än män, något som drabbar alla kvinnor oavsett om den enskilda kvinnan aldrig blir mamma eller om fördelningen är sådan att det är pappan som än hemma mest. Kvinnors löner och karriärmöjligheter påverkas av själva förväntningen om kommande beteende, dvs arbetsgivaren tror att en kvinna kommer att vara mer frånvarande från jobbet pga barn än en man. Så länge föräldraledigheten inte delas lika mellan föräldrarna kommer arbetsgivarna på goda grunder att tro detta. Och alla kvinnor påverkas av denna förväntan som resulterar i sämre lön och utvecklingsmöjligheter än män.

Det viktigaste skälet för ett jämnt uttag av föräldraförsäkringen är barnets rätt till en nära relation till båda sina föräldrar. Men det är också viktigt för att skapa ett jämställt arbetsliv.
Nu visar det sig att papporna har ökat sitt uttag av föräldraförsäkringen markant på 10 år. År 2000 var det bara drygt 12 % av föräldradagarna som togs ut av pappor, förra året var det 23 %. Det är en glädjande utveckling! Är det ett resultat av att familjerna idag är mer jämställda och tycker att det är viktigt att båda föräldrarna är hemma med barnen? Jag hoppas det. Men det som verkligen har haft effekt på fördelningen är införandet av en andra pappamånad. När ytterligare en månad av föräldraförsäkringen knöts till mamman respektive pappan 2002 ökade pappornas uttag. Pappor till barn födda efter 2002 har använt 22 dagar fler i genomsnitt än papporna till barn födda år 2001 när barnen fyllde åtta år.
Regeringens jämställdhetsbonus har dock inte haft någon som helst mätbar effekt på fördelningen av föräldradagarna. Det är hög tid att ett nytt steg och öronmärka ytterligare månader för mamman respektive pappan. För barnens skull. För pappornas skull. Och för att stärka alla kvinnors ställning på arbetsmarknaden.

05 October 2011

Tydliga besked om a-kassan i (s)-budget

Den senaste veckan har det varit en medial diskussion om vad vi socialdemokrater egentligen tycker om a-kassan. Det känns därför viktig att markera hur jag och den socialdemokratiska riksdagsgruppen ser på arbetslöshetsförsäkringen.

Vi socialdemokrater vill att i princip alla löntagare ska välja att omfattas av en god omställningsförsäkring vid arbetslöshet. En sådan försäkring stärker människor och underlättar samhällets strukturomvandling. Ersättningar på höga nivåer och villkor i övrigt som är rimliga utifrån den enskildes utgångspunkt gör att människor blir öppnare för den globaliserade ekonomin och vågar gå från det gamla till det nya. Detta är grunden för att försäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring. En bra arbetslöshetsförsäkring gör att den som förlorar sitt jobb kan koncentrera sig på att snabbt söka nytt och inte behöver oroa sig för att behöva gå från hus och hem. Den svenska modellen bygger på avtal mellan starka parter på arbetsmarknaden. Men för att den ska fungera krävs även att staten bidrar med en aktiv arbetsmarknadspolitik och en bra arbetslöshetsförsäkring. Den svenska modellen har kraftfullt bidragit till att ett modernt arbetsliv och konkurrenskraftiga företag.
Den arbetslöshetsförsäkring som vi har idag svara inte mot dessa krav. Den borgerliga regeringens försämringar har resulterat i att andelen av de arbetslösa som får ta del av försäkringen har mer än halverats, från 80 procent 2006 till 35 procent i dagsläget. Bara tre procent av de öppet arbetslösa får idag 80 procent av sin tidigare inkomst i ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Mellan 200 000 och 300 000 arbetslösa får ingen ersättning alls beroende på att de inte uppfyller arbetsvillkoret.
Regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen har skadat den svenska modellen och gjort att många arbetslösa idag hänvisas till försörjningsstöd. Socialstyrelsen har nyligen uppgivit att det vanligaste försörjningshindret för dem som fick ekonomiskt bistånd 2010 var relaterat till arbetslöshet. Det gällde 106 500 personer, dvs. 38 procent av personerna som fick ekonomiskt bistånd.
Arbetslöshetsförsäkringen fyller helt enkelt inte längre sitt syfte. Vi behöver en ny a-kassa byggd på inkomstbortfallsprincipen, som stimulerar omställning, är lätt att få del av, enkel att förstå och som inte kan missbrukas. Viktiga principer:
• Alla ska ha råd att vara med i a-kassan. Vi vill kraftigt sänka avgifterna till a-kassan och avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen skall inte variera beroende på arbetslöshetsnivån inom avtalsområdet.
• Arbetslöshetsförsäkringen skall vara till för den som har en arbetsinkomst att försäkra och ge trygghet vid omställning. Villkoren bör utformas så att den som blir arbetslös normalt skall kunna få ut ersättning från försäkringen under omställningstiden.
• Vi vill höja taket. Arbetslöshetsförsäkringen skall ge inkomstrelaterad trygghet vid omställning för en stor majoritet av löntagarna, så är det långt ifrån idag. Målet är att de flesta löntagare ska få ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet. Vi vill ha en frivillig försäkring, som är solidariskt finansierad och som administreras av de fackliga organisationerna.
• En stark a-kassa som omfattar alla löntagare är en avgörande del av en väl fungerande arbetslinje. Den skall innebära krav på aktiva insatser från den enskilde som möts av en aktiv arbetsmarknadspolitik och utbildningsmöjligheter.
I den skuggbudget vi socialdemokrater presenterar idag lägger vi flera förslag för att förbättra arbetslöshetsförsäkringen redan från nästa år. Vi inför ett maxtak på 120 kr per månad för avgiften, höjer ersättningsnivån till 80% och höjer taket i försäkringen från dagens 680 kr till 910 kr per dag. Det är ett tydligt besked om att vi har höga ambitioner för en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring.

03 October 2011

Utbildning driver utveckling

Kompetens är en av de avgörande faktorerna bakom ekonomisk tillväxt. En välutbildad arbetskraft betyder att fler kan ta ett vidare ansvar, att det blir möjligt att höja förädlingsvärdet på produktionen. I en allt skarpare global konkurrens är den viktigaste konkurrensfördelen att lära nytt och kunna ställa om snabbare än konkurrenterna.
Kunskaper och färdigheter gör det möjligt att utveckla en mer avancerad produktion, stigande förädlingsvärde och högre produktivitet. Ett års längre utbildning leder i genomsnitt, enligt OECD-rapporten ”Education at Glance”, till en produktionsökning på tre till sex procent i OECD-området. Även folkhälsan förbättras med högre utbildningsnivå.
Utbildningsnivån påverkar BNP. En undersökning av 83 rika och fattiga länder visar att ett års extra utbildning ger en BNP-nivå som är 29 procent högre per capita. Om man begränsar undersökningen till 23 OECD-länder blir svagare men fortfarande signifikant, ett års längre utbildning ger då 15 procent högre BNP-nivå.
Det går inte att dra några säkra slutsatser om hur mycket produktivitet, hälsa och BNP skulle öka med ett brett kompetenslyft. Orsakssambanden kan gå i båda riktningarna. Men det torde vara otvetydigt att en bred allmän kunskap hos alla löntagare har en stark produktivitetsdrivande potential och att det för individen ger fler valmöjligheter på arbetsmarknaden och möjlighet att arbeta ett helt yrkesliv.
I Sverige har andelen med gymnasiekompetens liksom andelen av arbetskraften som har högskoleutbildning stadigt ökat. Trots detta är det idag ca 840 000 personer som idag befinner sig på arbetsmarknaden och har högst grundskoleutbildning, varav mer än hälften är mellan 25-54 år och alltså har många år kvar i yrkeslivet.
Under den allvarliga ekonomiska krisen och lågkonjunkturen på 90-talet var jag som skolminister ansvarig för en rekordstor satsning på utbildning - Kunskapslyftet - som innebar en massiv satsning på framförallt gymnasial utbildning för vuxna i olika former. I en forskarrapport som IFAU (Institutet För Arbetsmarknadspolitiska Utvärderingar) publicerade 2008 redovisades modellsimuleringar för sannolikheten att vara sysselsatt för dem som deltog i Kunskapslyftet jämfört med dem som inte gjorde det. Sannolikheten att vara sysselsatt ökade med ca 5 procentenheter för dem som deltog i Kunskapslyftet. Enligt IFAU framstår skillnaden som ett robust resultat, trots att det är fråga om modellsimuleringar.
För att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, nya jobb och bekämpa arbetslöshet är investeringar i utbildning enormt viktigt.