Längre provanställning för unga

Regeringen vill införa en ny anställningsform - lärlingsprovanställning. I torsdags presenterades direktiven till en utredning.

Sverige har bland de högsta talen för ungdomsarbetslöshet i hela Europa så det är alldeles uppenbart att det krävs nya initiativ för att underlätta för ungdomar att få sitt första jobb. För att kunna komma med förslag om rätt åtgärder måste man först förstå hur problemet ser ut, varför är det svårare för ungdomar att få jobb?
En liten, men tyvärr växande, grupp unga har av olika skäl inte klarat av gymnasiet. De har mycket svårt att få jobb på dagens arbetsmarknad. De har ofta kompetens och kapacitet för många av de jobb som finns men får ändå inte anställning. Arbetsgivaren satsar hellre på någon med gymnasiekompetens för att det ökar sannolikheten att personen kommer att kunna ställa om till andra arbetsuppgifter när jobbet förändras. För dessa ungdomar är det helt avgörande att få möjlighet till utbildning på sina villkor. De måste få stöd och peppas för att utbilda sig inom yrkesvux, lärlingsutbildning, folkhögskola eller vuxenutbildning.
Men de allra flesta ungdomar har god utbildning och en stor andel har högskoleutbildning, många har dessutom bra språkkunskaper, är bra på att uttrycka sig och har stor arbetskapacitet. Ändå tvekar arbetsgivare att anställa dem. Arbetsgivarna uttrycker att ungdomarna trots god utbildningsnivå inte har rätt kompetens, d v s de saknar viktig erfarenhet och har (ännu) inte prövat att omsätta sina kunskaper till produktiva varor och tjänster. Lönekostnaderna är sällan det hinder som arbetsgivarna anger. Regeringens åtgärd att sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar under 25 år har inte heller lett till att dessa ungdomar blivit anställda i högre utsträckning.
Vill man underlätta för ungdomar på arbetsmarknaden bör man göra något åt det faktiska problemet, d v s kompetensfrågan. För alla dem som redan har en bra utbildning handlar det om att få en anställning där man garanteras att få lära sig att tillämpa sina kunskaper för att nå nya färdigheter och få den erfarenhet och de kontakter som krävs på arbetsmarknaden. Det kan ske genom en utbildningsanställning. Dessa brukar kalla lärlingsanställning eller traineeanställning med tydligt utbildningsinnehåll och möjlighet att prova på olika funktioner på arbetsplatsen. Dessa anställningar avtalar parterna om. Man kommer överens om löner, anställningsvillkor och utbildningsinnehåll. Det ger den enskilde stöd av kollektivavtalet för att hävda sin rätt till relevant och kvalitativt utbildningsinnehåll. Lönenivån påverkas självklart av hur stor andel av tjänsten som utgörs av utbildning.
Detta är en mycket bra modell som borde användas i mycket högre utsträckning också inom de branscher som saknar denna tradition, t ex inom äldreomsorgen som står inför ett stort generationsskifte. Vi socialdemokrater har i vår skuggbudget satsat stora resurser för att stimulera sådana utbildningsanställningar. För lärlingsanställningar krävs alltså inte någon utredning eller någon ändrad lagstiftning. Vad är det då regeringen vill?
Jo, de vill utöka möjligheten till provanställning.
Idag kan arbetsgivaren provanställa i sex månader. En provanställning kan avbrytas när som helst under prövotiden utan att något särskilt skäl behöver anges. Regeringen vill nu tredubbla provanställningstiden för ungdomar upp till 18 månader. Det är detta som är det egentliga innehållet i regeringens s.k. lärlingsprovanställningar och det är därför det krävs utredning och lagändring.
Men redan idag har arbetsgivarna nästan oändliga möjligheter att använda sig av visstidsanställningar. Sverige har t o m fått kritik från EU-kommissionen för detta. Redan idag har mer än varannan ung människa under 25 år en visstidsanställning.
Två politiska alternativ står mot varandra: regeringen vill försämra anställningstryggheten ytterligare för ungdomar, vi socialdemokrater vill satsa på kunskap och kompetens. I grunden handlar det om vilken framtid vi väljer: skall vi konkurrera med kompetens eller med låga löner?