03 October 2011

Utbildning driver utveckling

Kompetens är en av de avgörande faktorerna bakom ekonomisk tillväxt. En välutbildad arbetskraft betyder att fler kan ta ett vidare ansvar, att det blir möjligt att höja förädlingsvärdet på produktionen. I en allt skarpare global konkurrens är den viktigaste konkurrensfördelen att lära nytt och kunna ställa om snabbare än konkurrenterna.
Kunskaper och färdigheter gör det möjligt att utveckla en mer avancerad produktion, stigande förädlingsvärde och högre produktivitet. Ett års längre utbildning leder i genomsnitt, enligt OECD-rapporten ”Education at Glance”, till en produktionsökning på tre till sex procent i OECD-området. Även folkhälsan förbättras med högre utbildningsnivå.
Utbildningsnivån påverkar BNP. En undersökning av 83 rika och fattiga länder visar att ett års extra utbildning ger en BNP-nivå som är 29 procent högre per capita. Om man begränsar undersökningen till 23 OECD-länder blir svagare men fortfarande signifikant, ett års längre utbildning ger då 15 procent högre BNP-nivå.
Det går inte att dra några säkra slutsatser om hur mycket produktivitet, hälsa och BNP skulle öka med ett brett kompetenslyft. Orsakssambanden kan gå i båda riktningarna. Men det torde vara otvetydigt att en bred allmän kunskap hos alla löntagare har en stark produktivitetsdrivande potential och att det för individen ger fler valmöjligheter på arbetsmarknaden och möjlighet att arbeta ett helt yrkesliv.
I Sverige har andelen med gymnasiekompetens liksom andelen av arbetskraften som har högskoleutbildning stadigt ökat. Trots detta är det idag ca 840 000 personer som idag befinner sig på arbetsmarknaden och har högst grundskoleutbildning, varav mer än hälften är mellan 25-54 år och alltså har många år kvar i yrkeslivet.
Under den allvarliga ekonomiska krisen och lågkonjunkturen på 90-talet var jag som skolminister ansvarig för en rekordstor satsning på utbildning - Kunskapslyftet - som innebar en massiv satsning på framförallt gymnasial utbildning för vuxna i olika former. I en forskarrapport som IFAU (Institutet För Arbetsmarknadspolitiska Utvärderingar) publicerade 2008 redovisades modellsimuleringar för sannolikheten att vara sysselsatt för dem som deltog i Kunskapslyftet jämfört med dem som inte gjorde det. Sannolikheten att vara sysselsatt ökade med ca 5 procentenheter för dem som deltog i Kunskapslyftet. Enligt IFAU framstår skillnaden som ett robust resultat, trots att det är fråga om modellsimuleringar.
För att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, nya jobb och bekämpa arbetslöshet är investeringar i utbildning enormt viktigt.

No comments:

Post a Comment