Äganderätten vs jämställdheten

Förra året toppade Anders vd-toppen i det så kallade Anders-indexet. I år har Johan seglat upp på första plats. Det är alltså vanligare bland börs-vd:ar att heta Anders eller Johan än att vara kvinna och vd.
I börsbolagen är det ont om kvinnor:

• 18 procent av styrelseledamöterna i de börsnoterade företagen är kvinnor.
• 9 börsnoterade företag av 294 har en kvinna som styrelseordförande
• 7 börsnoterade företag av 294 har en kvinna som ordinarie vd.

Staten nådde målet att ha minst 40 procent kvinnor i sina bolag 1998 efter ett medvetet politiskt arbete av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. I de drygt 1 100 kommunala bolagen är 21 procent kvinnor. I landstingens 45 bolag är andelen kvinnor 35 procent.

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni säger nu att hon kan tänka sig att agera för att påverka kommunerna till ett jämnare könsfördelning i de ommunala bolagen. Men hon kan absolut inte tänka sig att agera för att få en jämnare känsfördelning i de privata, börsnoterade bolagens styrelser. ".. men att inskränka äganderätten för att uppnå ett annat värde, som exempelvis jämlikhet, där tycker jag inte att de båda bör ställas mot varandra" säger hon i SvD som en förklaring till varför hon som liberal inte kan tänka sig att lagstifta om kvotering till bolagsstyrelser.  
Det är bedrövligt att se hur äganderätten är helig medan jämställdheten ständigt är möjlig att nedprioritera. För en jämställdhetsminister! Jämställdhet sker aldrig av sig självt. Kvinnors rättigheter och positioner måste ständigt försvaras med kamp, annars går de förlorade. Tyvärr, men så har det alltid sett ut. Bara genom mycket målmedvetet och uthållig arbete kan kvinnors positioner flyttas fram och jämställdheten ta nya steg. Men Reinfeldts regering tänker inte följa den linjen, det är tydligt. Äganderätten är heligare än allt annat.
Nu finns det ju redan lagstiftning som inskränker den heliga äganderätten - facken har rätt att utse representanter i bolagsstyrelserna, något som många vd:ar vittnar om bidrar till högre och/eller breddad kompetens i styrelserna. Men denna inskränkning av den heliga äganderätten skall (dessbättre) få vara kvar, men lagstiftning om att tillvarata både mäns och kvinnors kompetens i bolagsstyrelserna avvisas av regeringen.
Vid en nordisk jämförelse kan man konstatera att Finland har dubbelt så många kvinnor som Danmark i sina styrelser, Sverige dubbelt så många som Finland och Norge dubbelt så många som Sverige. I den här takten når vi Norges nivå på 40 procent år 2063 och 50/50 ytterligare 26 år senare, alltså år 2089.
I Norge har man numera en lag om kvotering i de börsnoterande bolagen. Därmed har andelen kvinnor i styrelserna gått från 7 % år 2003 till 40 % idag. Det finns inga hinder för att detta ska kunna ske även i Sverige. Det är dags för lagstiftning om könskvotering i bolagsstyrelser!