Det lönar sig att vara man

En kvinna i Sverige tjänar i genomsnitt 18 600 kr i månaden på sitt arbete. En man tjänar i genomsnitt 26 400 kr (siffrorna är från 2009). Det skiljer alltså 7 800 kr varje månad mellan hans och hennes lön. Det är mycket pengar. På ett år blir det 93 600 kr. Det motsvarar hela årskostnaden för maten för en tvåbarnsfamilj. Eller två resor till Thailand för familjen. På tio år blir skillnaden 936 000 kr. Det räcker för att köpa sig en sommarstuga.

Så stora är skillnderna i vårt land idag. Ojämlikheten har ökat de senaste åren. Dessa skillnader är dock inget som upprör regeringen. Tvärtom. I veckan gick finansminister Anders Borg ut om meddelade att kvinnorna inom vård och omsorg har för höga lägstalöner. För höga! Kommunals ingångslön är sedan i fredags 16 070 kr/mån. Hur låga ska lönerna bli innan Borg är nöjd?
Svaret är att det inte finns någon gräns. Moderaternas hela ekonomiska politik är uppbyggd kring tanken att ökade klyftor och större skillnader i samhället är både nödvändigt och önskvärt. Länge har de försökt dölja sin låglönelinje i skicklig retorik men nu talar Borg klarspråk: det är vägen mot ökade klassklyftor som Sverige skall gå.

Det blottar en obehaglig människosyn och leder till ett samhälle som slits isär av ökade klyftor. Men det är också en ineffektiv ekonomisk politik. Sverige har kunnat byggas starkt tack vare ett samhälle som håller samman, minskande klyftor, en stark offentlig välfärd och en tilltro till att varje människa behövs och kan bidra. Sveriges framtid ligger i att bygga vidare på detta. Vi är utsatta för en stark globla konkurrens. Sveriges möjlighet att konkurrera ligger inte i lägre löner och ökade klyftor utan i att satsa på kompetens, utbildning och forskning.