29 September 2010

Valförlust

Vi förlorade valet. I alla bemärkelser. Vi rödgröna misslyckades med att vinna väljarnas förtroende för att få bilda regering. Moderaterna gick framåt medan vi socialdemokrater gjorde vårt sämsta val sedan rösträtten infördes. Ett rasistiskt parti tog plats i riksdagen. Inte konstigt att jag är ledsen och tycker att allt känns tungt.

Vi socialdemokrater har förlorat väljarstöd i flera val i rad nu. Vi förlorade många väljare i förra valet och vi misslyckades med att vinna tillbaks dem nu, samtidigt som vi förlorade ytterligare. Det betyder att vi har allvarliga problem som vi nu måste se i vitögat. Det handlar inte om ett eller annat missgrepp i valrörelsen, eller om något enstaka politiskt förslag. Den som tror att rut-avdrag, butler i tunnelbanan eller en misslyckad slogan (vi kan inte vänta) avgjorde valet har inte förstått allvaret i våra problem.

Det är befogat att tala om kris och helt rätt av Mona Sahlin att nu tillsätta en kriskommission. Att kommissionen skall ledas av personer under 40 och där fyra av fem finns utanför riksdagen känns bra. Nödvändigt är att kommissionen samarbetar med, och tar in synpunkter från, många krafter också utanför vårt parti.

Men om våra problem är så djupgående som jag tror så kan vi inte lita till att en kriskommission ensam kan lösa dem. Det kommer an på oss alla som sätter vår tillit till en rörelse för solidaritet och rättvisa. Ett särskilt ansvar vilar på oss som har fått kongressens förtroende att leda partiet i partistyrelsen och vu.

16 September 2010

Inga patienter i sköljen!

I sommar har larmen om överbeläggningar på sjukhusen duggat tätt. Men dessvärre är bristen på vårdplatser inget nytt problem. Under de senaste tio åren har 6 100 vårdplatser försvunnit, det betyder att nästan var femte vårdplats tagits bort.
Självklart är det bra när vården utvecklas så att patienter kan få hjälp i öppenvården eller i hemmet istället för att läggas in. Och nya läkemedel, t ex mot magsår, gör att man slipper operation. Men samtidigt blir allt fler äldre sjuka och skröpliga, många av dem multisjuka och mycket sköra. De behöver väsentligt längre vårdtider för ett benbrott eller en lunginflammation än en i övrigt frisk yngre person.
Socialstyrelsen har vid undersökningar konstaterat att överbeläggningar på sjukhusen inte längre är ett sätt att hantera tillfälliga toppar. Det har blivit ett permanent tillstånd att ha patienter i korridoren eller i sköljen, att ha s.k. satellitpatienter på avdelningar där det inte finns rätt kompetens för att ta hand om dem. Detta är skandal. Det innebär allvarlig fara för patientsäkerheten och gör att läkarnas dyrbara tid går åt till att jaga vårdplatser istället för att ge vård. Svårt sjuka personer skickas hem förtidigt för att det inte finns plats på sjukhuset. Idag rapporteras om en 91-årig kvinna i Karlskrona som dog efter att ha skickats hem för tidigt från sjukhuset.
Det är dags att ta politiskt ansvar för antalet vårdplatser. En ny rödgrön regering kommer att ta initiativ till en nationell överenskommelse för att säkerställa rätt antal vårdplatser. Det behövs stora investeringar i sjukvården. Det är viktigare än nya skattesänkningar.

13 September 2010

Förskola eller sänkt ersättning?

När barn till arbetslösa erbjuds en förskoleplats ökar föräldrarnas möjligheter att söka arbete. Senaste numret av Forskning och Framsteg refererar en analys genomförd på alla föräldrar med barn i åldrarna 2-10 år som blev arbetslösa 2000-2002. Den visar att rätten till förskola 15 timmar i veckan för barn till arbetslösa gör att en arbetslös mamma ökar sina chanser att få jobb med 17%. Särskilt effektiv är reformen om hon är tvåbarnsmamma och/eller lågutbildad. Arbetslösa pappor påverkades dock inte alls.
Detta visar att det finns andra, effektiva, sätt att stärka arbetslinjen istället för att sänka ersättningsnivåer och försämra trygghetssystemen.
Vi rödgröna går till val på att bygga ut rätten för barn till arbetslösa och föräldralediga att vara på förskolan till 30 timmar i veckan (idag 15) och att bygga ut barnomsorgen på kvällar och helger. Det är bra för barnen. Och det stärker arbetslinjen.

11 September 2010

Varför skall jag bli fattig om jag blir sjuk?

Lars är en femtioårig lärare som bor med fru och barn i ett eget hus. Han har en arbetsskada som ingen har ifrågasatt och han jobbar halvtid som lärare. Men med regeringens nya regler blir nu Lars utförsäkrad. Inte för att han har blivit bättre utan för att sjukförsäkringen tar slut.
Lars måste nu anmäla sig hos arbetsförmedlingen för att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst, men det innebär samtidigt att Försäkringskassan släpper hans ärende och hans ansökan om fortsatt sjukersättning. Eftersom Lars måste delta i arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion kan han inte sköta sitt halvtidsjobb och kommer att sägas upp från skolan där han jobbar. Om han inte deltar i arbetslivsintroduktionen får han ingen a-kassa.
- Jag står nu utan ersättning och går mot personlig konkurs, säger Lars.

Det är i senaste numret av Lärarnas Tidning som man kan läsa om Lars. Han är bara en av 30 000 individer som harutförsäkrats bara i år. Varje fall är olika och varje sjuk människa har sin historia och sina förutsättningar. Men med regeringens sjukregler behandlas alla efter samma stela mall och det är förbjudet att göra en individuell bedömning av varje fall.

Regeringen kastar ut sjuka i fattigdom och i ett moment 22 mellan myndigheter som leder allt längre bort från arbetsmarknaden. En ny väg ut i utanförskap har etablerats för att få pengar till skattesänkningar för de rikaste. Det är en cynisk politik som sparkar på den som redan ligger.

10 September 2010

Specialistutbildade sjuksköterskor

Specialistutbildade sjuksköterskor har en enormt viktig kompetens och bör ha en central roll i vården. Men allvarliga problem finns. Det råder brist på specialistutbildade sjuksköterskor och Vårdförbundet har räknat ut att det tar i genomsnitt 19 år innan utbildningstiden har betalts av det blygsamma lönepåslaget. Självklart finns det ett samband mellan bristen och den klena utdelningen i lönekuvertet. Dessutom är det få arbetsgivare som satsar på betald utbildning för syrrorna.

Men Ilija Batljan och socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har förstått vad som behöver göras. De lovar 300 utbildningsplatser med utbildningslön på 15 000 kr/mån för att få fler distriktsjuksköterskor, operationssköterskor, barnsjuksköterskor och demenssjuksköterskor. Dessutom avsätter man en särskild lönepott för att säkerställa att den nya spcialistkompetensen också skall synas i lönekuvertet.

Vi rödgröna satsar flera miljarder mer än regeringen på sjukvården och landstingens budget. Kloka landstingspolitiker får då möjlighete att göra som Ilija Batljan - satsar på fler specialistsjuksköterskor.

09 September 2010

Fler anställda i demensvården.

Om vi lever tillräckligt länge kommer ungefär hälften av oss att drabbas demenssjukdom. Det är en smygande sjukdom som ofta lämnar den sjuke i oro och förvirring samtidigt som anhöriga drabbas hårt av den sjukes personlighetsförändring, oförmåga att klara sig själv och ibland aggressivitet. Dessbättre har vi idag de kunskaper som krävs för att ge den demenssjuke möjlighet att leva ett gott, rikt och tryggt liv.
Men så ser inte dagens demensvård ut! Det finns upprörande exempel på hur besparingar lett till ovärdig omsorg och även vanvård . Det är helt oacceptabelt. I en rapport om demensvården i Stockholm uppger professor Mats Thorslund att bemanningen på många av Stockholms demensboenden är alldeles för låg och att det är samma problem i övriga landet. Vissa nivåer kan helt enkelt inte underskridas för att täcka vårdbehoven, säger han.
Äldreombudsmannen i Stockholm, Lotta Burénius, berättar i SvD att det finns exempel på familjer som själva, ur egen ficka, valt att betala för extrapersonal för att trygga vården för en dement anhörig. Det är en skrämmande utveckling.
Vi kan inte stillatigande se hur våra demenssjuka behandlas ovärdigt eller hänvisas till ett torftigt liv. Nu krävs politiskt ansvar och tydligt agerande:
· Nya resurser till demensvården för att anställa mer personal – nej till nya skattesänkningar.
· Tydligare krav på bemanning och kvalitetskrav för demensvården i nationella riktlinjer.
· Bygg fler platser på demensboenden.
· Ge alla demenssjuka tillgång till bra dagverksamhet.
· Satsa pengar på att specialutbilda undersköterskor till Silviasystrar för rätt demenskompetens i omsorgen.
· Ge utbildningen till Silviasyster status av nationell specialistutbildning.
· Säkerställ att tillräckligt många nya geriatriker utbildas genom en nationell överenskommelse om geriatriska ST-tjänster.
· Ge anställda inom privat äldreomsorg meddelarskydd och meddelafrihet.
· Skattefinansierad vård och omsorg skall inte vara företagshemligheter – lagstifta om en ny offentlighetsprincip för privata utförare.
Resurserna till demensvården är ett tydligt exempel på hur tydliga skiljelinjerna är i årets val. Alliansen prioriterar skattesänkningar och rut-avdrag. Vi rödgröna prioriterar fler anställda i demensvården och satsaningar på personalens kompetens.
Hör radiodebatten om demensvården här.

03 September 2010

Lärare ska undervisa, inte städa

De borgerliga säger nej till våra rödgröna satsningar i statsbudgeten på fler anställda i skolan och förskolan. Istället för mindre barngrupper och mindre klasser vill de prioritera fortsatta stora skattesänkningar.
I borgerligt styrda Västervik har man gått ännu längre. Där ska nu lärarna tömma papperskorgar, tvätta gardiner, skura skolbänkar, torka datorer och grovstäda golv utöver sitt arbete med elevernas lärande. Det är ju helt absurt!
I alliansens Sverige finns det ingen gräns för uppfinningsrikedomen när det gäller att ta resurser från välfärden för att ge bort i nya stora skattesänkningar.
Nu har förtidsröstningen börjat. Jag hoppas västerviksborna röstar för att lärarna ska undervisa och inte skura och att hela svenska folket röstar för fler lärare och mindre klasser och barngrupper.