30 August 2010

Organdonation

Genom transplantation av organ kan svårt sjuka människor räddas till ett nytt liv. Men antalet donatorer räcker inte till och utvecklingen går just nu åt fel håll. Totalt väntade 739 personer på ett nytt organ den 1 april 2010. Varje människa har rätt att själv bestämma om man vill donera eller inte. Bristen på organ och vävnader är stor och det är därför viktigt att fler människor än i dag tar ställning till om man är positiv till organdonation eller inte. Som en följd av bristen på organ avlider många innan de får möjlighet att bli transplanterade.
En majoritet av svenska folket har i olika undersökningar svarat ja på frågan om de kan tänka sig att donera organ efter sin död. Många av dem som är positiva har dock inte anmält det till Donationsregistret. Inom sjukvården har olika frågor ställts kring vad som bör gälla vid organdonation och vård av döende patienter.
Idag uppmärksammade radions P1 att det enligt Socialstyrelsen inte är tillåtet att vårda en döende person som vill donera sina organ. Istället skall respiratorn stängas av när hoppet är ute om att rädda patientens liv. Jag vill att lagen skall ändras så att det blir möjligt att följa den döendes vilja och ta hand om organen för donation. Detta debatterade jag i radion i morse.

Ett rikare liv som pensionär

Idag kan allt fler se fram emot många friska år efter man gått i pension. Plötsligt finns tid och
kraft att utveckla sig själv och sina egna intressen. Det kan handla om att arbeta i en
förening, att resa, att umgås mer med nära och kära eller att gå en spännande kurs.
Äldre är inte en enhetlig grupp. Alla är unika med olika behov och drömmar. Vår politik tar
sin utgångspunkt i att äldre ska få bestämma själva över sitt liv och sin vardag, oavsett om
det handlar om deltagande i arbetslivet eller vilken typ av omsorg man väljer. Den som är
äldre och behöver hjälp från hemtjänsten har samma rätt som alla andra att bestämma över
sitt liv och sin vardag. Man ska veta vad som gäller och kunna påverka. Äldre ska ha verklig
valfrihet och kunna bestämma vad de vill ha utfört under sina hemtjänsttimmar. De ska
kunna bestämma när de ska stiga upp, lägga sig, komma utomhus och andra viktiga delar i
vardagen på äldreboendet, liksom välja mellan olika maträtter och om de till exempel vill ha
vin till maten.
De som är äldre idag har jobbat och slitit för att det ska bli bättre för nästa generation. Nu är
det deras tur. Man ska inte tvingas förlita sig på anhöriga för att få en god omsorg. När
hälsan sviktar och man inte kan klara sig hemma på egen hand ska hemtjänsten, vården och
omsorgen finnas där – för alla. Vi ser det som ett kontrakt mellan generationer. Varje
generation drar nytta av den välfärd som generationer före har lagt grunden till genom sitt
arbete. Det finns stora behov av mer personal inom äldreomsorgen för att kunna ge
möjlighet till ett rikt liv. En förutsättning för omsorg av hög kvalitet är kontinuitet,
tillräckliga resurser och att äldreomsorgen är en attraktiv arbetsgivare. Därför satsar vi
rödgröna minst 12 miljarder kronor mer än regeringen till kommunsektorn för att behålla
personal och anställa fler i välfärden.

Så här inleds vår rödgröna överenskommelse med konkreta förslag om hur äldre ska få möjlighet att leva ett rikare liv som fullvärdiga medborgare med samma rätt som alla andra att bestämma över sitt liv och sin vardag. Jag har haft förmånen att arbeta fram dessa förslag tillsammans med vännerna i mp och v. Och jag är stolt över våra förslag:

1. Sänkt taxa i hemtjänsten – max 100 kronor per timme för hemtjänst.
2. Den som fyllt 75 år ska enkelt få hemtjänst.
3. Fria timmar i äldreomsorgen. Äldre med rätt till hemtjänst eller boende på
äldreboende ska få möjlighet till egen tid och ett rikare liv.
4. Bättre mat för äldre – en satsning för att höja kvaliteten på maten.
5. Äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans.
6. Generationsväxling i äldreomsorgen. En satsning på kompetensutveckling som höjer
utbildningsnivån samtidigt som det ger unga en väg in i arbetslivet.
7. Omsorg på eget språk. Fler äldre har behov av omsorg på annat språk än svenska.
8. Förbättrad tandvård för äldre – utökad tandvårdscheck.
9. Hemläkarbilar – nya resurser för bättre vård för äldre.
10. Lex Gulli – mot felmedicineringen av äldre.
11. Höjt bostadstillägg för ålderspensionärer och förtidspensionärer med låg inkomst.

Läs hela förslaget här.

27 August 2010

Kalla Sverige eller trygghet vid sjukdom?

I dag har många människor stor anledning att känna oro. Vi kan inte längre lita på att det finns ett tryggt och stabilt system som håller oss uppe tills vi kommer igen om vi skulle bli sjuka. Och vad tycker då svenska folket om detta? Vi rödgröna lät opinionsinstitutet Novus ställa följande tre frågor till 1 000 personer:
1. Hur upplever du att behandlingen av sjukskrivna har förändrats i Sverige under den senaste mandatperioden?
2. Hur viktig bedömer du att sjukförsäkringen är för din trygghet på arbetsmarknaden?
3. Om du fick bestämma: Tycker du att de sjukskrivna borde få bättre, samma eller sämre villkor än i dag?
Undersökningen visar ett massivt missnöje med de försämringar regeringen infört.
Så många som 69 procent svarar att sjukförsäkringen är viktig för den personliga tryggheten på arbetsmarknaden. 20 procent svarar att den inte är viktig.
65 procent av svenskarna anser att de sjukskrivna borde ha bättre villkor än i dag, endast fyra procent tycker inte att det behövs.
Bara 16 procent av svenskarna tycker att sjukskrivna behandlas väl i Sverige i dag. 64 procent tycker att de behandlas sämre i dag än innan den borgerliga regeringen tog över, enligt Novusundersökningen.
Stupstocken innebär att en människa kan bli helt utan ersättning efter ett visst antal dagar även om han eller hon fortfarande är så sjuk att den inte kan arbeta. Det betyder att den som upptäcker en cancerknöl i bröstet inte bara ska vara orolig för om hon blir frisk utan nu även vara orolig för om hon hinner bli frisk i tid, innan försäkringsdagarna är slut.
Hittills i år har 30 000 människor blivit utförsäkrade. Arbetsförmedlingens egen utvärdering för första halvåret i år visar att bara två procent av de utförsäkrade som hittills gått så kallad arbetslivsintroduktion fått ett riktigt jobb.
När jag nu är ute och träffar väljare på arbetsplatser och torg är sjukförsäkringen en av de viktigaste frågorna. Vi rödgrön ger ett tydligt löfte om en trygg försäkring när du blir sjuk, en individuell bedömning utifrån din situation och din sjukdom liksom rätt till rehabilitering.

26 August 2010

Skattesänknigar eller välfärd

I förra valrörelsen lovade moderaterna skattesänkningar på 30 miljarder kr. Men resultatet blev sänkta skatter med 100 miljarder kr under mandatperioden. De lovade även att aldrig låna till skattesänkningar – men det är just vad regeringen har gjort. Resultatet: de rikaste har fått gigantiska skattesänkningar.
Den gångna mandatperiodens skattesänkningar har betalats dels genom att göra av med det stora överskott som fanns i statens budget när de borgerliga tog över (70 miljarder kr fanns i överskott – idag har Sverige underskott), dels genom kraftiga försämringar i trygghetssystemen a-kassan och sjukförsäkringen och dels genom att låna pengar.

Nu lovar de borgerliga nya stora skattesänkningar. Hur ska de betalas? Det finns inga överskott att ta från, tvärtom, och från de sjuka och arbetslösa finns knappast mer att ta. Nej, nu blir det skolan, vården och äldreomsorgen som får betala. Om man sänker skatterna med lika mycket en mandatperiod till så betyder det att var tionde anställd i välfärden måste sägas upp.

Det är detta vägval valet handlar om: skattesänkningar eller välfärd.

24 August 2010

Resurser till eleverna- inte till vinster och skattesänkningar

För att alla elever ska ha möjlighet att bli sedda i skolan, att få hjälp och stöd för sitt lärande i en trygg miljö krävs fler lärare och mindre klasser. Den borgerliga regeringen har istället satsat på stora skattesänkningar och 3000 lärare har försvunnit från skolan det senaste året. Klasserna har blivit större. Detta vill vi ändra på!

Vi vill satsa nya miljarder på skolan. För att eleverna ska få en så bra undervisning som möjligt är det viktigt att pengarna verkligen används till fler lärare och för att förbättra elevernas undervisning och inte försvinner bort i kommunala skattesänkningar, byråkrati eller till vinstutdelning i fristående skolor.

Vi sätter skolan före stora skattesänkningar. Varje ny krona som är avsedd för skolan ska gå till eleverna och deras utbildning. Undervisningens kvalitet får inte underordnas vinstintresset. Valet av skola är ett långsiktigt val, elever och föräldrar måste kunna lita på att också ägarna har ett långsiktigt ansvar för skolan. För att säkerställa att de skattepengar som är avsedda för skolan verkligen används för att anställa lärare och ge barnen goda kunskaper föreslår vi:

Samma krav på både fristående och kommunala skolor
Samma krav ska ställas på både kommunala och fristående skolor vad gäller undervisning, uppföljning, resurser och resultat.

Alla skolor ska kvalitetssäkras
Det behövs tydliga kvalitetsmått som alla skolor måste uppfylla. Skolornas resultat ska utvärderas varje år. För skolor som inte klarar kraven upprättas handlingsplaner som ska godkännas av Skolinspektionen. Utvecklingsteam med experter på nationell nivå ger stöd. Om en skola trots dessa insatser inte visar påtagliga förbättringar ges Skolinspektionen befogenhet att ingripa.

Offentlighetsprincip ska gälla för alla skolor - även friskolor
Barnens skolgång skall aldrig få betraktas som företagshemligheter, därför vill vi införa en ny offentlighetsprincip för offentligt finansierade fristående skolor. Verksamhet, ekonomi och resultat skall vara offentligt på motsvarande sätt som för kommunala skolor.

Meddelarskydd ska gälla för alla anställda i skolor - även friskolor
Även anställda i fristående skolor ska ha rätt att berätta om eventuella missförhållanden för journalister och föräldrar. Det är en viktig del i insynen i skolan. De anställda skall ha rätt till meddelarskydd och meddelarfrihet.

Nytt tillstånd vid ägarbyte
När en fristående skola byter ägare ska detta anmälas till Skolinspektionen och ett nytt tillstånd ska ges, även om skolan ingår i en större koncern som byter ägare.

Skydda våra gemensamma egendomar
Vi vill ha en ny lagstiftning som förhindra att skolor och förskolor säljs ut till underpris så som har skett i uppmärksammade fall i Stockholm och Täby.

Läs mer här.

23 August 2010

Mobbning

Nu börjar skolan och många elever, både de yngsta och många tonåringar, får ont i magen av oro. Elaka kommentarer, utfrysning, försvunnen skolväska, hårda knuffar eller andra former av mobbning hotar. Idag rapporterar DN om hur allt fler elever anmäler mobbning. Det är bra att det anmäls men mycket allvarligt om mobbningen ökar.
Mobbning är alltid skolans och de vuxnas ansvar. Skolan kan aldrig blunda eller skylla ifrån sig. Men det händer tyvärr alltför ofta. Det krävs därför ett systematiskt arbete med umgängesmiljön på skolan, det handlar om respekt och ömsesidigthet. Och nolltolerans mot mobbning. För att arbetet skal fungera krävs att även föräldrarna stället upp på värderingarna. Men viktigast är att det finns fler lärare, fler fritidspedagoger och fritidsledar, fler skolkuratorer i skolan. Kloka och omdömesgilla vuxna med utbildning och träning i att motverka och stoppa mobbning är den bästa investeringen i skolan. Det är det valet handlar om: nya stora skattesänkningar eller fler anställda i skolan och vården.

17 August 2010

Urvalsskola

Skolans uppgift är att se varje elev och ge varje elev stöd och utmaningar som stimulerar lärandet. Det gäller både de elever som kan ha svårigheter i något ämne och den elev som har ovanligt lätt för sig och snabbt vill gå framåt till nya kunskaper. För att det ska bli möjligt krävs att klasserna inte är för stora och att det finns duktiga lärare som kan se varje elev och ge varje elev rätt stöd och utmaning.

För elever som har stora kunskaper och vill gå fort fram är det en bra möjlighet att kunna läsa gymnasiekurser redan i grundskolan. Den möjligheten finns idag och jag skulle önska att fler skolor satsade på detta.

Utbildningsminister har idag presenterat ett förslag med elitklasser i grundskolan där särskilt duktiga elever skall väljas ut redan till åk 6 för att få läsa gymnasiekurser redan i grundskolan. Varför ska bara de elever som är utvalda redan i åk 6 få läsa gymnasiekurser? Varför ska inte den elev som blivit jättebra i engelska i åttan få läsa gymnasieengelska i nian? Det är ett förslag som leder skolan bakåt till den gamla urvalsskolan där eleverna sorterades tidigt. Det är ett förslag som gynnar sortering, inte lärande. All forskning (och regeringens egen myndighet Skolverket) visar att om man sätter de högpresterande eleverna för sig och de lågpresterande för sig så kommer alla elever att missgynnas av detta. Lärandet försvåras, kunskaperna blir sämre, än i blandade grupper.

Om Björklund verkligen ville förstärka möjligheterna till nya kunskaper och maximalt lärande både för de duktigaste eleverna som vill gå fortare fram och de elever som behöver extra hjälp så finns det ett annat bra sätt: anställ fler duktiga lärare. Det senaste året har 3 000 lärare försvunnit från skolan och klasserna blir större. Vi vill vända utvecklingen! Det ger alla elever chans till lärande utifrån sina förutsättningar. Men Björklund och hans regering väljer nya skattesänkningar och indragna pengar från kommunerna nästa år. Om inte väljarna ändra på detta den 19 september!

Satsa på förskolan

"Förskolan har en enorm betydelse för hur barnen lyckas senare i livet" säger pedagogikprofessorn Sven Persson i dagens Expressen. Der är något som har tror att alla vi som har eller har haft barn i förskolan känner igen. En bra förskola är guld - för barnen och för föräldrarna.
Men under den senaste mandatperioden har barngrupperna i förskolan ökat samtidigt som vårdnadsbidrag har införts vilket har gjort att färre barn idag har möjlighet att gå ti förskolan. "Förskolan har fått betala ett högt pris när kommunerna har sparat" säger pedagogikprofessorn. Jo, det känner vi också igen.
Nu går moderaterna till val på nya stora skattesänkningar. Det kommer att leda till att det bli ännu mindre pengar till förskolan och andra delar av välfärden.
Vi rödgröna har lovat att anslå minst 12 miljarder kr mer än regeringen till förskolan, skolan, vården och omsorgen. Vi vill använda det bl a för att anställa fler förskollärare, minska barngrupperna och ge alla barn rätt till minst 30 timmar i förskolan - också barn till föräldralediga och arbetslösa.
I Expressen konstaterar man att barngruppernas storlek påverkar kvalitén i förskolan. Vi håller med!

Likvärdig skola - resuser efter behov

Alla barn ska få chans att lyckas i skolan. Ingen ska bli bestraffad för att man går i en skola i ett område som har större utmaningar än andra. Det måste vara skolans uppgift att kompensera för skilda förutsättningar och då ska resurserna fördelas efter behov.

Enligt en rapport från Skolverket som kom förra året, lägger kommuner med liten segregation ungefär lika stor del av sin skolbudget på elever med särskilda behov som kommuner med stor segregation. Det handlar om ungefär sju till åtta procent av budgeten. Skolverket visar att kommunerna oftast ger resurser enligt principen en summa per elev och att de kompensatoriska inslagen som tilldelas utifrån skolornas elevsammansättning är relativt blygsamma. Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelas skolorna alltid extraresurser. Endast 60 procent av de mest segregerade kommunerna kompenserar skolorna utifrån socioekonomiska faktorer och när det sker är det i genomsnitt en liten andel av den totala budgeten. Skolverket ansåg det också vara en stor brist att många kommuner ”saknar en egentlig modell för resursfördelning”.

Igår presenterade jag ett förslag om att ändra skollagen så att kommunerna ska vara skyldiga att fördela resurser till olika skolor efter elevernas behov. Det gäller såväl resurser för individuella insatser som på skolnivå. Principerna kan till exempel utgå från skolans upptagningsområde eller skolans elevsammansättning, föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och sysselsättningsnivå. Elever som behöver större individuella insatser ska också få resurser för det. Det blir alltså obligatoriskt för kommunerna att upprätta modeller för resursfördelning och att fördela resurser utifrån dem. Givetvis ska resurser fördelas enligt samma principer oavsett huvudman. Ekot rapporterade, lyssna här.

11 August 2010

Min frisör och karensen

Min frisör gör underverk med mitt hår och är en trevlig och driftig kvinna med en egen liten salong. En egenföretagare som jobbar hårt men trivs. När jag klippte mig i somras var hon upprörd över att sjukföräkringen ändrats drastiskt för henne och alla andra egenföretagare. Hon är sällan sjuk, men när det sker måste hon avboka sina kunder och stanna hemma. Då blir det inga intäkter till bolaget. Men utgifterna kvarstår. Då behöver hon en fungerande sjukförsäkring. Egenföretagare har kunnat välja sin egen "försäkringsnivå" genom avgiften påverkas av hur många karensdagar man väljer. Min frisör har betalat den högre avgiften för att få bara en karensdag, precis som löntagarna har. Men nu har den borgerliga regeringen i ett slag ändrat reglerna så att den minsta karenstiden är sju dagar! Sju dagar utan inkomst ger ett rejält hål i plånboken.
Organisationen Företagarna har protesterat mot detta och vi rödgröna har lyssnat - på dem och på de många egenföretagare som vill ha möjlighet att välja samma sjukföräskringstrygghet som löntagare.
Igår presenterade de rödgröna partiledarna förslaget om att avskaffa sjudagarstvånget i egenföretagarnas sjukförsäkring och återinföra möjligheten att, mot en något högre avgift, välja bara en karensdag. Läs hela förslaget här.
Sverige behöver fler egenföretagare och småföretagare - då måste även trygghetssystemen vara anpassade för dem.

10 August 2010

Vem ska rösta på kristdemorkaterna?


Idag har kristdemokraterna presenterat sina valffischer. Men hur tänkte de nu? Kan inte sluta skratta åt denna bild. Trodde först att det var en affisch som någon motståndare manipulerat. Men icke.
I SvD idag kan man läsa en välskriven och rolig krönika av Lars Berge om just kristdemokraterna och deras vurm för "verklighetens folk" där han jämför med indiansk urbefolkning som lever långt från civilisationen: "Medan indianerna lever ett med naturen lever Verklighetens folk i fullständig harmoni med kristen puritanism och konservativa familjevärderingar. Villaförortens frodiga gräsmattor är deras prärier. Där lever de i enlighet med människans sanna och ursprungliga natur. De äter falukorv, pryder väggarna med Carl Larssons motiv (bilder som verkligen föreställer något), har fredagsmys och krånglar inte till saker genom att bråka om vem som ska städa och hämta barnen på dagis. Sådant löser sig av sig självt, helt naturligt. Denna jordnära livsstil är nu i fara, precis som indianernas, varnar Hägglund. De soliga dagarna bland studsmattor och surrande gräsklippare kan snart vara över."
Vem skall rösta på kristdemokraterna? Och varför?

Langning av alkohol

Igår rapporterade Akteullt om att langningen av alkohol till ungdomar har ökat. Den positiva nuheten är att allt färre unga dricker alkohol tidigt. Den negativa nyheten är att de som gör det dricker allt mer och far illa. Ansvaret för våra unga måste vi alla dela.

Jag är förälder och vet hur oroligt det är att ha sina barn ute på kvällen. Även om man själv som förälder inte köper ut eller bjuder sin tonåring på alkohol är risken stor att någon annan vuxen brister i ansvar. Det är skamligt. Alla vuxna, oavsett om man är förälder eller inte, har ett moraliskt och solidariskt ansvar att se till att unga inte får tillgång till alkohol före 18 årsdagen.

Vi politiker har också ett stort ansvar. Vi socialdemokrater har lagt en rad förslag:
  • Nationell handlingsplan för minskat alkoholbruk för unga
  • Skärp lagen för langning av alkohol
  • Minska införselkvoterna.
  • Gör folkölsförsäljning tillståndspliktigt
  • stimulera föäldrastödsprogram
  • följ upp et ökade antalet försäljningstillstånd.

Om detta skrev jag en debattartikel i Aftonbladet i samband med skolavslutningen. Läs den här.

08 August 2010

Valet blir en rysare

Sex veckor kvar till valet. 42 dagar. Det är nu valrörelsen börjar på allvar. Dagens opinionsmätning som publiceras i SvD visar precis det vi själva märkt, nämligen att sommaren varit utan större politiska händelser. Inget har hänt i opinionen under sommaren. Läget är jämnt men med ett försprång för de borgerliga.
Det viktigaste för oss socialdemokrater blir nu att se till att alla de människor som vill ha förändring och en ny regering verkligen går och röstar.
Personligen tycker jag att det känns både underbart och pirrigt att valrörelsen nu drar igång på allvar. Jag hatar att vara i opposition. Det känns som att vi har varit på träningsläger i fyra år och nu är det äntligen dags för match. Valrörelse är politik på riktigt. Det är att vinna människors förtroende så att var och en gör valet att ta den socialdemokratiska valsedeln. Enligt dagens opinionsundersökning skiljer det bara 200 000 röster mellan en rödgrön regering eller en fortsatt konservativ. Nu skall vi ut och möta väljarna i samtal om nya möjligheter.

07 August 2010

Nya möjligheter eller återvändsgränder?

Utbildning har öppnat dörrar för många människor att bli det man vill och det man kanske inte trodde att man kunde. Steget framåt, mot något nytt. Mot nya möjligheter. Det gäller både individen och hela vårt land. Men nu stängs dörrarna av den borgerliga politiken. En aktuell fråga gäller den nya antagningen till högskolan.
De nya reglerna har gjort 331 831 personer som har sökt en högskoleutbildning i höst till försökskaniner för en illa genomförd och elitistisk antagningspolitik.
Regeringens antagningsregler ökar den sociala snedrekryteringen. Språkval redan från årskurs fem påverkar högskoleantagningen vilket missgynnar elever från studieovana hem. Elever som läst in extra ämnen på KOMVUX för att bli behöriga missgynnas. Många gymnasieskolor ger inte alla kurser som ger meritpoäng. Elever på yrkesprogram har väsentligt svårare att få meritpoäng. De som gick ut gymnasiet före 2003 kan inte få meritpoäng och har svårare att antas och ingen möjlighet alls att komma in på de drygt 100 utbildningar som kräver mer än 20,0. Systemet med meritpoäng är mycket svårt att förstå. Många gymnasieelever vet inte effekterna av att välja olika kurser i gymnasieskolan.

En ny regering måste återupprätta människors förtroende för högskolans antagning genom att göra antagningen rättvis. Sökande från olika utbildningar, årgångar och länder måste behandlas lika. För att motverka snedrekrytering ska val som elever gör i årskurs fem inte avgöra om de kan läsa på högskolan. Elever på vissa skolor och program ska inte missgynnas.
-

05 August 2010

Blev det mer arbete - eller mindre?

Arbetsförmedlingen har i en rapport till regeringen redovisat en uppföljning av den s.k. arbetslivsintroduktion som regeringen infört för de personer som till följd av regelförändringar tvingats lämna sjukförsäkringen.

Fram t o m sista juni har drygt 23 000 personer anvisats till tremånadersprogrammet, varav nära 13 000 under januari månad. Den sista juni var drygt 6 000 personer kvar i programmet.

Uppföljningen visar att endast två procent av deltagarna lämnat programmet för ett osubventionerat arbete. Om man även räknar med dem som övergått till subventionerade anställningar är siffran 7 procent. En majoritet, 58 procent, lämnar programmet för ett annat program med aktivitetsstöd och 23 procent saknar såväl aktivitetsstöd som nytt program och kommer troligtvis att ansöka om ny ersättning från sjukförsäkringen.

Samtidigt som uppföljningen visar att endast en mycket begränsad del är i arbete efter programmet så kommer uppgifter om att människor till följd av de nya sjukförsäkringsreglerna säger upp sig från sin deltidsanställning i samband med att de utförsäkras, för att därigenom kunna få arbetslöshetsersättning (aktivitetsstöd) på heltid, alternativt blir uppsagda av sina arbetsgivare då de inte bedöms kunna utföra något arbete alls hos denne. Resultatet blir att människor därmed förlorar sin anknytning till arbetsmarknaden och i vissa fall t o m arbetar mindre än under tiden som sjukskriven.

Vår rödgröna överenskommelse om sjukförsäkringen utgår från att ingen ska utförsäkras till följd av att en administrativ tidsgräns passeras. Det ska alltid göras en individuell bedömning. Rehabiliteringspenning ska vara ett alternativ för den som behöver rehabiliteringsinsatser för att komma tillbaka till arbete och vi vill satsa nya statliga resurser i en särskild rehabiliteringsfond.

Enligt regeringen är huvudmotivet för de nya sjukförsäkringsreglerna att stärka arbetslinjen och få fler människor tillbaka till arbete. Från regeringen framhålls betydelsen för enskilda av att nu få tillgång till insatser som gör det möjligt för dem att komma tillbaka till arbete. Samtidigt uppger många människor att de pga de nya reglerna tvingats säga upp sig från sin deltidsanställning.

Det går inte i dagsläget att få fram uppgifter om hur antalet arbetade timmar för dem som utförsäkras utvecklas. Myndigheterna hänvisar till sekretessproblem vad gäller att ta fram dessa uppgifter och regeringen har inte begärt någon sådan redovisning.

Hur kan man veta om de nya reglerna lett till arbete när det saknas uppföljning av hur antalet arbetade timmar utvecklas för berörda grupper och hur kan regeringen i avsaknad av sådan information fortsätta att hävda att det nya regelverket stärker arbetslinjen?

03 August 2010

Skoldebatt

I morse debatterade jag skolpolitik mot folkpartiledaren Jan Björklund. Det var en upplevelse som lämnade mig med känslan av att landets utbildningsminister saknar kunskap om skolans vardag och står utan konkreta förslag när det gäller elevernas lärande. Det var många svepande anklagelser om att skolpolitiken varit katastrofal i 30-40 år och att det inte längre gick att göra något åt de problem som i Björklunds ögon blockerar all utveckling. En i sanning dyster bild! Men dessbättre inte sann.
Utbildningsministern och regeringen bär själva ansvaret för alla de dörrar som nu stängs i skolan och för att resurserna till skolan krymper. Det ger färre lärare och större klasser. Inför nästa år kommer regeringen att dra in ytterligare ca tre miljarder kronor från kommunerna. Är det någon som tror att det kommer att leda till fler lärare eller högre lärarlöner? Utbildningsministerns viktigaste förslag i morgonens tv-debatt var att skriva in skolk i elevernas terminsbetyg. Inte mycket till politik för den uppväxande generationens lärande och landets framtida konkurrenskraft! Döm själv, ta del av debatten här.

Privatisering av apoteken

"Jag frågade henne om de hade märkt någon skillnad på priser eller utbud sedan de privatiserats.
– Nej ingen märkbar, sa hon med en nöjd ton.
– Så, har jag förstått dig rätt att enda skillnaden av privatiseringen är att ni inte kan ge mig den service som ni kunde innan? "

Ola Wong skriver idag i SvD om avregleringen av apoteket. Läs!

02 August 2010

Skolk

När en elev skolkar från skolan är det ett tecken på att något är fel eller håller på att gå fel. Därför är det viktigt att skolan agerar tidigt och tydligt när en elev uteblir från skolan. Ett samtal med eleven och med elevens föräldrar bör ske omedelbart för att ta reda på orsaken till skolket och för att se till att det inte upprepas.
Varje elev har rätt att bli sedd i skolan, att få relevant hjälp och stöd i sitt lärande så att det och uppleves som meningsfullt att gå till skolan. Och varje elev har rätt att känna sig trygg i skolan. Så är det inte alltid idag. Därför behövs fler duktiga lärare för att kunna räcka till för alla elever och för varje elevs behov. Detta är en av de viktiga skiljelinjerna mellan de två regeringsalternativen: mer resurser för att anställa fler duktiga lärare eller fortsatta skattesänkningar.
Regeringen har idag presenterat ett förslag om att skolk skall skrivas in i terminsbetyget (men inte i slutbetyget). Det kan vara ett bra sätt att markera hur viktigt det är att vara i skolan. Men som enskild åtgärd kommer det knappast att ge effekt . Man kan inte vänta tills terminen är slut med att agera när en elev skolkar!