Utbildning eller låglönevägen?

Den svenska modellen har byggt på att lågproduktiva jobb slås ut, och att de som då blir arbetslösa utbildas för att kunna ta nya, kvalificerade jobb med bättre löner. Stöder du den?
Frågan ställdes till statsminister Fredrik Reinfeldt av LO-tidningen (nr 21/2010). Det är en mycket bra fråga. Stöder Reinfeldt den svenska modellen att konkurrera med kunskap och inte med låga löner?
Svaret är nej. Så här svarar han i LO-tidningen:
Det är en sympatisk tanke, men den rimmar inte med hur befolkningen i Sverige ser ut.

Moderaternas politik har tydligt syftat till att pressa lönerna nedåt och skapa nya lågproduktiva jobb. Genom sänkt a-kassa och jobbskatteavdrag skall lönerna bli lägre. Finanspolitiska rådet och andra experter talar klartext om det som moderaterna själva inte vill tala högt om. För att ytterligare stimulera lågproduktiva låglönejobb har man infört skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Däremot har man avbrutit de satsningar på branschprogram för läkemedelsindustrin och fordonsindustrin som inleddes av den socialdemokratiska regeringen. När 900 mycket kvalificerade jobb inom forskning och utveckling försvann från Astra Zeneca i Lund var näringsministerns kommentar att man borde införa skatteavdrag för att gå ut med hunden!

Regeringen säger konsekvent nej till satsningar på utbildning och kompetens utan väljer istället låglönevägen. Det är därför Fredrik Reinfeldt i LO-tidningen förklarar satsningen på lågproduktiva jobb med att så många ungdomar inte klarar gymnasiet. En annan möjlig slutsats hade varit att satsa på en bättre gymnasieskola och utbyggd komvux. Men den vägen väljer inte Reinfeldt.