Livet är värt att leva

Ingen av oss som lever hyggligt friska och med de flesta funktioner i behåll kan föreställa oss hur livet blir om detta förändras i grunden. Inför denna okunskap bör man känna ödmjukhet. Varje människa är unik och vår förmåga att ta vara på de glädjeämnen alla liv rymmer är olika. Idag berättas en stärkande berättelse i SvD där totalförlamade Nina Muhonen intervjuas (läs den genom att klicka här). Trots att hon är helt beroende av både rullstol och respirator ser hon positivt på livet som för henne är väl värt att leva. Något som hon inte hade trott innan olyckan hände.
I artikeln kommenteras också Socialstyrelsens tolkning av gällande regler när det handlar om att avbryta behandling och Nina varnar för en"liberalisering" av reglerna. Det är viktigt att i detta sammanhang klargöra att Socialstyrelsen på inget sätt har sagt ja till någon form av dödshjälp. Det debatten har gällt, och som jag starkt stöder, är varje människas rätt att tacka nej till vård och behandling. Tvångsvård får bara användas i mycket speciella fall i vårt land, och så bör det förbli. En svårt sjuk kvinna som inte längre vill ha vårt i respirator fick Socialstyrelsens besked att hon, precis som varje medborgare i vårt land, har rätt att tacka nej till vården. Och hennes respirator stängdes av. Detta är inte dödshjälp. Det är respekt för varje människas lika värde och rätt till självbestämmande.